Fossilfria fordon – steg för steg

Thomas B Johansson

Fossilfria fordon – steg för steg

Klimatmålen står fast. 2030 ska den svenska fordonsflottan vara fossiloberoende och 2050 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av klimatgaser. Men hur ska vi nå dit – och hur kommer omställningen att påverka transportsektorn?

– Det är tuffa men nödvändiga mål och ska vi nå dem är tiden knapp, säger Thomas B Johansson, professor emeritus vid Internationella Miljöinstitutet på Lunds Universitet och en av Sveriges ledande miljöexperter.

Det senaste året har Thomas B Johansson varit regeringens specielle utredare och utredningen, Fossilbränslefri fordonsflotta, presenterades den 16 december 2013 med konkreta förslag till åtgärder för att Sverige ska nå uppsatta klimatmål inom transportsektorn.

– Det handlar om en jättelik omställning i en stor sektor med ett höggradigt fossilberoende, , säger Thomas B Johansson. Och med tanke på att en genomsnittlig personbil rullar i 17 år, så behövs ingen avancerad matematik för att förstå att vi måste agera snabbt för att ha en chans att se resultat redan 2030.

Parallella åtgärder

Utgångspunkten i utredningen är en grundlig energisystemanalys, där utredarna har börjat på användarsidan för att se vad som kan göras för att effektivisera dagens system. Parallellt föreslås ett antal andra åtgärder som får effekt på lite längre sikt – men som vi behöver arbeta med redan nu för att nå ända fram.

Det handlar om tre typer av åtgärder, förklarar Thomas B Johansson:

– Åtgärder i själva samhällsplaneringen som tar fasta på hur och var vi bygger bostäder och arbetsplatser så att vi undviker att bygga in faktorer som ökar efterfrågan på transporter.

– Effektiviseringar av det befintliga transportsystemet. Det kan handla om allt från val av transportslag och användning av längre tåg och lastbilar till bättre styrsystem och användning av andra drivmedel.

– Övergång till andra typer av fordon som minimerar eller ännu hellre eliminerar behovet av fossila bränslen.

EU måste med

– Vi behöver arbeta med alla dessa frågor parallellt och det är viktigt att vi gör saker inte bara nationellt utan på EU-nivå. Vill vi ändra spelplanen så gäller det att det finns tyngd och uppslutning bakom besluten. Det var först när EU på allvar började sätta upp mål för koldioxidutsläppen som det började hända saker i fordonsindustrin.

Sverige var länge, som Thomas B Johansson uttrycker det, sämst i klassen när det gäller att ställa om till fordon med lägre koldioxidutsläpp , men i dag går utvecklingen snabbare i Sverige än i de flesta andra länder.

– Det beror bland annat på att vi har fått in fler energieffektiva dieselbilar i stället för bensindrivna bilar, men det finns fortfarande en stor potential för rejäla sänkningar av koldioxidutsläppen från transportsektorn de närmaste åren.

Steg åt rätt håll

Vägen till en fossiloberoende fordonsflotta är lång, men det är en sträcka där vi alla, steg för steg, kan vara med och påverka utfallet. 2015 ska vi, enligt klimatmålen, ligga på koldioxidutsläpp på i snitt 130 g/km och 2020 motsvarande 95 g/km.

– Den stora effektiviseringen får vi genom att blanda in eldrift, som i sin rena form inte ger några koldioxidutsläpp alls. Men även med hybrider av olika slag kan vi nå långt, särskilt om vi kombinerar eldriften med biobränslen (se faktaruta här intill).

Thomas B Johansson understryker vikten av att släppa föreställningen om att andra ska göra klimatarbetet åt oss.

– Vi har en stor pedagogisk uppgift i att skapa drivkrafter som kan få människor att vilja vara med och påverka koldioxidutsläppen. Samhället kan aldrig lösa problemet åt oss, bara skapa förutsättningarna. Och vi måste agera redan nu, väntar vi försvinner utrymmet för att lyckas rysligt snabbt.

Text: Sven-E Lindberg

Foto: Kennet Ruona

Publicerad: 2014