Barn undervisar i nytt digitalt lärande

Vid The Educational Technology Group satsar man stort på lek- och lärspel för riktigt små barn och genomför under våren en första större studie i landet.

– Med roliga, individanpassade spel kan vi tidigt fånga upp och vända utvecklingen hos barn, som löper risk att inte klara av matematiken i skolan, säger Agneta Gulz, som leder forskningsgruppen.

The Educational Techology Group vid Lunds universitet består av forskare inom kognitionsvetenskap, informatik, data-, språk-, design- och medievetenskap. I samarbete med svenska och amerikanska universitet utvecklar man digitala lek- och lärspel bland annat inom matematik. Det gemensamma med spelen oavsett vilken ålder de riktar sig till är att de innehåller en så kallad en digital elev eller figur, som barnen själva undervisar.

– All forskning visar att barnen lär sig bättre genom att själva lära ut och samtidigt får bättre självkänsla. Våra studier av 7-14-åringar visar att den här typen av lek- och lärspel gynnar barnens matematiska utveckling och begreppsliga förståelse. Efter att ha använt spelen fick barnen signifikant bättre resultat på tester. Studierna visar också tydligt att den digitala eleven framför allt gynnar de svagare barnen, säger Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap.

Hennes forskningsgrupp satsar nu på att utveckla lek- och lärspel för de allra yngsta. M-world är namnet på ett roligt och lekfullt spel för 3-5-åringar, där barnen hjälper en liten ”skyddsling” att lösa olika uppgifter. I takt med att de klurar ut problemen blir spelplanen – en trädgård – allt grönare och fylls på med fantasifulla saker. Spelen är individanpassat – ju bättre det går för barnet desto svårare blir uppgifterna.

– Vi kommer att testa spelet på fyrtio barn under våren och under hösten både i Sverige och i USA. Det här är ett pionjärarbete. Det ska bli spännande att se hur de riktigt små barnen kan hantera den digitala skyddslingen, om de tycker att spelet är roligt och hur det påverkar deras matematikförståelse. Forskning visar att man redan i 3-4-årsåldern kan identifiera barn som visar ett mindre intresse för ”numerosity” och en svag utveckling av talförståelse. Studier visar också hur svårt det är för föräldrar eller förskollärare att stödja utvecklingen hos dessa barn även om man känner till problematiken.

– Med våra lek- och lärspel vill vi satsa tidigt. Spelen är också tänkta att fungera diagnostiskt och som stöd för specialpedagoger.

”Det ska bli spännande att se hur de riktigt små barnen kan hantera den digitala skyddslingen.”

Agneta Gulz ser en enorm potential i digitalt lärande inte minst när det gäller att fånga upp de svagare barnen. Men hon anser att förskolan och skolan är för långsamma att ta till sig de nya pedagogiska verktygen.

– Sverige skulle kunna satsa stort på digitalt lärande och bli ett föregångsland på skolans område igen. Vi har kunskaperna och kompetensen. Tillsammans med andra institutioner skulle vi kunna bygga upp en nationell infrastruktur och ge landets alla förskolor och skolor tillgång till lek- och lärspel för alla åldrar.

Text: Liselotte Fritz

Foto: Kennet Ruona

Publicerad: 2013