Ska kunskap vara fri?

Krönika: Marcin de Kaminski, doktorand i rättssociologi vid Lunds universitet

2013

Kunskap som kapital. Ja, kanske. En av vår sam- och framtids stora frågor är eller borde vara vem som äger den kunskap vi omger oss av. Samtidigt som lärande ses som ständigt pågående processer, och kunskap som något man måste tillägna sig, går omställningen mot open access och fri kunskap inte spikrakt framåt.

Kontrasterna blir som så ofta tydliga i digitaliseringens kölvatten. På internet är allt (nåja) gratis, medan det räcker att slå upp valfri klassisk lärobok (även de digitala varianterna) för att hitta finstilta noteringar om ”all rights reserved” antingen först eller sist. Som en markering. ”Riktig kunskap” är inte fri. Den kräver pengar för att tillägna sig, sammanhang för att utvecklas och tillstånd för att förädlas.

Fler vägar till ökat lärande

Men här kan man förutse en ändring. Trots stort motstånd från upphovsrättsivrare, kunskapsmånglare och informationsparasiter öppnas allt fler vägar till ökat lärande. Allt fler, främst statliga universitet och högskolor, uppmuntrar sina forskare att publicera sitt resultat fritt i öppna databaser. Välrenommerade lärosäten, med Harvard och Oxford i spetsen, har på sistone ökat takten vad gäller utvecklandet av onlinekurser där medverkan är öppen för alla som ser intresse och nytta i ämnet. Det är strålande och inger framtidshopp.

”Vem äger den kunskap vi omger oss av?”

Motståndare har argumenterat för en devalvering av värdet på kunskap. Men det finns bärande argument för att den oron är obefogad. Såväl högskolornas satsningar på MOOC (”Massive open online courses”) som en mer generell inriktning på OER (”Open Educational Resources”) är snarare en garant för att god, vetenskapligt förankrad och därmed godkänd, kunskap sprids till ett större flertal intresserade mottagare än vad som idag gjorts möjligt.

Till skillnad från en hyggligt okritisk hobbyforskning till näts vore en akademiskt formaliserad satsning på öppen kunskap därför önskvärd. Även ekonomiskt finns det bärighet i att släppa kunskapen fri, eller i varje fall friare. När man vid Harvard University uppmuntrade sina forskare att gå över till öppna licenser och publiceringar uppstod en besparing på 3.5 miljoner dollar per år, där det mesta var insparade licensavgifter och upphovsrättsliga kostnader.

Läromedel för alla

Den regeringsledd OER-satsningen I Polen syftar till att med hjälp av samarbetande akademiska institutioner skapa ett bibliotek läromedel som även på längre sikt kan underlätta för mindre bemedlade medborgare att ta sig igenom utbildningssystemet. I Polen betalar skolelever sina egna läromedel, och då den inte helt ovanliga minimilönen snittar på omkring 2000 svenska kronor i månaden har man sett hur barn till låginkomsttagare alltför sällan når högre utbildningar.

Digital delaktighet

I en tid när allt omkring oss tycks vara tätt insyltat i informationsflöden, när vi talar om lärande för livet och värdet av såväl social som digital delaktighet torde det vara rimligt att även vi alla tar plats på den banan. Bortom de träiga och gammalmodiga inlåsningarna. Kapitalet, det kan vi släppa fritt för att äga tillsammans.

Foto: Staffan Gustavsson