Rätten till din kropp?

Aisha är i 30-årsåldern och har endast en njure kvar. Hennes andra gör nytta i en företagsledares kropp i Spanien.

Aisha gifte sig för att komma undan det hårda livet hos adoptivföräldrarna i Libanon, men längtan efter frihet förbyttes i våld och osäkerhet. Hon lämnade till slut sin alkoholiserade man och hamnade i total misär med ensamt ansvar för sina barn. Genom en organliga sålde hon sin njure och idag lever hon utblottad och är för svag för att kunna jobba. Aishas historia är långt ifrån unik, hon är en av alla utsatta människor som faller offer för organtrafficking. En växande global kriminell verksamhet.

Nya mediciner gör det möjligt att transplantera organ med goda resultat, men paradoxen blir att ett ökande behov av organ uppstår. Organ blir en bristvara och en stabil grogrund läggs för svarta marknaden och människors cyniska jakt på pengar. Etnologen Susanne Lundin har i många år mött både säljare, köpare, politiker, läkare och kriminella i sin forskning.

– Människan har alltid utmanat ödet och aldrig slagit sig till ro, säger hon med eftertryck. Vi har genom århundradena försökt förbättra våra kroppar för att få ett bättre liv. I dag lever stora delar av världen utifrån att varje människa är unik, att vi inte får utsätta människor runt omkring oss för skada. Samtidigt innebär den nya medicinska teknikens framfart att man använder sig av någon annan. Det altruistiska tankesättet vacklar.

Allt har en prislapp

Susanne Lundin har rest över hela jorden till länder som Moldavien, Filippinerna, Sydafrika och Israel och med ett intensivt spaningsarbete försökt förstå mekanismerna bakom den misär som uppstår när fattiga människor utsätter sig för organtrafficking. Köparna kommer oftast från rika länder och operationerna sker nästan alltid i ännu ett annat land. Allt för att sopa igen spåren.

– Människan har alltid sålt sin arbetskraft, nu säljer man delar av sin innersta kropp. Dagens tankesystem att vi själva ska ta hand om våra kroppar och vår hälsa gynnar kriminella verksamheter. Det finns en prislapp på allt, konstaterar Susanne Lundin. Samtidigt flyttas gränsdragningar fram. Det som inte var ok i går är ok i dag och tekniska möjligheter urholkar moraliska aspekter hos både köpare och säljare.

Min kropp är min?

Teknik, identitet, kropp och samhälle. Begreppen flyter ihop och ställer den svåra frågan: äger vi vår kropp? Den illegala handeln med organ lämnar efter sig trasiga människor utan kraft eller förmåga att få ett bättre liv.

– Oftast blir organsäljarna efter operationen utstötta i det samhälle de lever i. Försvagade och utnyttjade försöker de leva vidare. Samtidigt finns det även människor som inte lever i misär som väljer att sälja en njure eller lungspets för att finansiera ett hus eller studier. Är de också offer? undrar Susanne Lundin.

”Människan har alltid sålt sin arbetskraft, nu säljer man delar av sin innersta kropp.”

Organtrafficking börjar mer och mer uppmärksammas. Samtidigt ökar handeln. Inte bara rika köper, utan även folk utan pengar lånar ihop för att kunna förbättra sin hälsa. Susanne Lundin har också fått indikationer på att svenskar börjar åka utomlands för att köpa organ, fast det i Sverige finns ett system för organdonationer.

Förövare och offer

Men situationen runt om i världen spretar. Iran lockar med ersättning och har en statlig reglerad organhandel, Israel ger förtur i sjukvården om man donerar ett organ självmant, i Kina får de efterlevande ekonomisk kompensation och betald begravning om de ger bort sin mammas eller pappas njure och i alla länder utom i Spanien går patienterna, köparna, fria. I Brasilien kriminaliseras säljaren. Vem som är offer och bov skiljer sig från land till land. Susanne Lundin är djupt involverad i EU-projektet HOTT, action against organ trafficking, som försöker ta ett globalt grepp på ett globalt problem. Men finns det en global lösning?

– Att komma åt kriminell organhantering har alltför länge varit en ickefråga för polis och rättsväsenden runt om i världen. I projektet kartlägger vi rättsfall för att kunna lägga ett pussel med vilka strukturer och metoder som driver spelet bakom. Vad finns det för politiska och kulturella förklaringsmodeller? Vi hoppas kunna ta fram en checklista som läkare, jurister och poliser kan använda som redskap när de försöker stoppa denna cyniska handel, berättar Susanne Lundin. Men jag är tveksam till att globala lagar kan gälla för alla. Vilka skulle tolka dessa?

Susanne Lundin är professor vid etnologiska institutionen vid Lunds universitet och har skrivit boken ”Organ till salu”

www.kultur.lu.se/person/SusanneLundin
Text: Bodil Malmström

Foto: Kennet Ruona

Publicerad: 2014