Sufismens inflytande växer inom islam

Sufimuslimerna vinner mark. Kramade av väst och förenade av en önskan om att visa en fredlig, demokratisk bild av islam expanderar de i många olika länder. Simon Stjernholm vid Lunds universitet har studerat en av de mest framgångsrika sufirörelserna under 2000-talet, i sin avhandling Lovers of Muhammad: A Study of Naqshbandi-Haqqanis Sufis in the Twenty-First Century.

I mitten av 1900-talet förutspådde många att sufismen med sin islamska mystik var på väg att dö ut. Virvlande dervischer, böner vid helgongravar och andra traditionella ritualer trodde man inte skulle ha någon plats när de muslimska samhällena moderniserades. Men sufismen dog inte. Istället fick den ny kraft i kölvattnet efter elfteseptember-attackerna. Sufierna propagerar för kärlek och fred och i kampen mot terrorismen valde politiker i t ex USA, Europa och Centralasien att sluta allianser med sufimuslimer i olika länder.

Simon Stjernholm har särskilt studerat en av de mest expanderande sufiordnarna i sin avhandling. De har sitt högkvarter i London och på Cypern men har lyckats etablera sig i breda grupper i olika länder och har på så sätt förenat lärjungar över både etniska och kulturella gränser. Efter attackerna i Londons tunnelbana 2005 lyckades deras talesman Shaykh Kabbani föra samman många olika sufiordnar och Sufi Muslim Council bildades. Kabbani kritiserade redan existerande muslimska organisationer hårt i samband med terroristattackerna och nu pågår en strid inom islam om vem som ska få föra islams talan.

− Många sufimuslimer är frustrerande över hur bilden av islam kidnappats vad de uppfattar som extremister. De vill vara en motbild till detta.

”Det sociala sammanhanget avgör hur sufism praktiseras.”

Naqshbandi-Haqqani-rörelsen har varit ovanligt duktiga på att kommunicera detta budskap, både till politiker och media och inom den muslimska gemenskapen. I Simon Stjernholms studie ingår omfattande fältstudier av hur Naqshbandis-Haqqani-rörelsens liv, han studerar både medlemmarnas vardagsliv och hur den slipade gruppen runt Kabbani har lyckats knyta folk till sig och ge sufierna en röst i det brittiska samhället. Kabbani har också drivit en stor bokproduktion det senast decenniet, med bland annat översättningar av kända sufi-verk. Sufismen har genom tiderna haft många stora konstnärer och litterära hjältar. Dessa estetiska dimensioner av sufism fortsätter att vinna ny publik ibland annat Europa och USA.

− Min slutsats är att det pågår en global trend, sufismen växer och får mer att säga till om istället för att dö ut. Jag tycker mig se framträdande personer – som politiker, religiösa ledare, och artister – framhåller sufismen och traditionell islam som den sanna islam.

– Det är svårt att säga att sufismen växer med fler anhängare, men sufismen har fått en ökad aktualitet under senare decennier av flera anledningar.Sufismens tankar och ritualer har sugits upp av New age och av ”alternativ religiositet”, poesi och konst med inslag av sufism fortsätter vinna ny publik och all negativ uppmärksamhet kring islam och muslimer i samband med krig och konflikter har lett till att många söker motbilder och finner sådana i de idealiserade bilderna av sufism, menar Simon Stjernholm.

Sufiordnar med rötter i muslimska samhällen har även etablerat sig i Europa och Nordamerika dels genom riktad missionering, men också eftersom rörelsens medlemmar har blivit mer mobila.

Men Simon Stjernholm menar att västs kramande av sufi-rörelsen inte är okomplicerat. Det inte är självklart att sufi-grupper är mer demokratiska än andra muslimska grupper, det är det sociala sammanhanget som avgör hur sufism praktiseras.

-Generellt förespråkar sufimuslimerna fredliga metoder och lösningar, samt fokuserar oftast på andliga och sociala verksamheter snarare än politiska eller militanta, understryker Simon Stjernholm. Men sufitraditionen är mångfacetterad och komplex och kan å ena sidan representera tolerans och fredsökande som uppskattas av det nutida politiska klimatet i Europa. Men rörelsen kan även användas för att försvara eller legitimera förtryckande handlingar. I ivern att söka sig till muslimska motbilder till extremism eller konservatism beskrivs sufismen ibland i oförsiktigt positiva och progressiva ordalag.

Att sufier talar sig varma för kärlek och tolerans, ägnar sig åt intensiva böneritualer och uppskattar poesi behöver inte alltid betyda att de är hängivna demokrater, kvinnorättsförkämpar eller tror på liberala värden. I vissa kulturella och sociala sammanhang kan sufier vara mycket konservativa i köns- och genusfrågar samt tro på ett samhälle som styrs enväldigt snarare än demokratiskt.

Text: Jenny Loftrup och Bodil Malmström

Foto: Kennet Ruona

Publicerad: 2014