Jakten på genetiska och epigenetiska förklaringar till cancersjukdomar
Albert Levan, forskare från Lunds universitet, var först med att fastställa hur många kromosomer det mänskliga genomet består av. Länge trodde man att det fanns totalt 48 kromosomer, men man var inte helt säker eftersom det var svårt att få fram bra mikroskoppreparat. På 1950-talet förbättrade Albert Levan, tillsammans med amerikanen Joe Hin Tjio, metoden och 1956 fastställde de att det mänskliga genomet är fördelat på 46 kromosomer, det vill säga 23 kromosompar.
Felix Mitleman är ännu en framstående forskare från Lunds universitet. Han har under drygt 30 år studerat olika aspekter på de förändringar i kromosomer som leder till att en cell förändras och blir till en cancercell. Framförallt inom sjukdomen leukemi. Felix Mitleman började tidigt sammanställa dessa och andra kromosomförändringar. Nu finns alla kända kromosomförändringar i cancer samlade i en stor databas, ”The Mitleman data base of chromosom abberrations”. Idag finns över 60 000 fall finns beskrivna. Resultatet av kartläggningen är att man ser att det finns en stor variation, att i princip alla tumörer har kromosomförändringar och att olika typer av cancer har sina egna typiska förändringar. Felix Mitlemans initiativ till en kartläggning av alla kromosomavvikelser vid cancer har bidragit till förbättrad diagnostik, behandling och prognostisering vid olika cancerformer.
Med utvecklingen av sekvenseringsteknik kan nu genomets uppbyggnad, definierat av ordningsföljden av kvävebaserna (nukleotiderna) adenin, guanin, cytosin och tymin i DNA, studeras i detalj. Med hjälp av sekvensering har även epigenomets metylgrupper studerats vilket var det som möjliggjorde de tvillingstudier som först påvisade hur vårt epigenom förändras med åldrandet. Detaljerade genetiska och epigenetiska sekvenseringar är nu grunden för jakten på diagnostiskt användbara förändringar inom cancerforskningen.
Text: Pia Romare
Publicerat: 2014
Fakta
-
Sekvensering
-
Sekvensering är en metod som används för att bestämma den exakta ordningsföljden på byggstenarna i DNA eller RNA. Sekvensering av DNA ger en direkt bild av vårt geninnehåll, medan sekvensering av det RNA som finns naturligt i cellen ger en bild av vilka delar av, och hur, vårt icke-kodande DNA utnyttjas.
-
Bilden visar...
-
Bilden föreställer kromosomer med en så kallad 2:3 omflyttning (translokering) från en cancerpatient. Kromosomerna är färgmärkta med hjälp av en teknik kallad Fluorescent in situ hybridization. Kromosomerna som är avlånga kommer från cellkärnan (rund, nere till vänster). Kromosomerna 2 och 3 lyser rosa och ljust blått; delar av dessa kromosomer har flyttats om mellan varandra. Bilden är tagen vid Cytocell Ltd., England.