”Falska läkemedel växande och underskattat hälsohot”

Miljardmarknad med dödliga konsekvenser. Falska mediciner är ett nästan okänt hälsohot för svensk allmänhet, trots att de dyker upp bland läkemedel som köps på internet. Andelen svenskar som handlar mediciner på nätet ökar. Nu krävs tydlig och återkommande information om farorna med förfalskningar, skriver Susanne Lundin.

Tre kroppar i förvridna ställningar. Armar och ben spretar åt olika håll, ögonen blickar tomt. Barnen är några av de mer än 400 kongoleser som insjuknat i så kallad akut dystoni som förlamar musklerna. De insjuknade befinner sig i ett avlägset område av Kongo-Kinshasa och det var närmast en tillfällighet att WHO bara för några veckor sedan fick reda på händelsen.

En snabb utredning visar att den gemensamma nämnaren för alla drabbade är att de fått läkemedlet Salina. Enligt förpackningarna ska tabletterna innehålla det lugnande ämnet diazepam men man finner i stället höga doser av den antipsykotiska substansen haloperidol som leder till allvarliga förlamningar i främst ansikte, tunga och nacke. WHO utlyser ett globalt larm.

Jag ser bilden från Kongo-Kinshasa på London School of Hygiene and Tropical Medicine. I juli arrangerades ett unikt möte mellan forskare, kriminaltekniker, medicinare och läkemedelskunniga samt expertis från WHO och Interpol. Temat var förfalskade läkemedel, hur de ska identifieras och bekämpas.

Läkemedlet Salina är bara ett av oräknliga exempel på falska läkemedel som har blivit en miljardmarknad med ofta dödliga konsekvenser för patienter. Försäljningen beräknas dra in enorma vinster, långt mer än vad organiserad brottslighet med droger betingar. För några veckor sedan genomförde Interpol operation Pangea VIII. Bara under en vecka beslagtogs olika förfalskade läkemedel till ett beräknat värde av 81 miljoner dollar. I flera fall rör det sig om mediciner som ska rädda livet på människor. De kan köpas på internet och i detaljhandeln i vissa länder. Eller rent av delas ut i god tro av hjälporganisationer i utvecklingsländer där man är ovetande om att de farliga medicinerna i flera fall är resultatet av ett handslag mellan en korrupt regering och ett ”företag” med produktionen förlagd till en källarlokal i till exempel Indien eller Kina.

Några av de mer vanliga förfalskningarna är mediciner mot malaria. Varje år insjuknar över 207 miljoner människor. Sjukdomen förekommer framför allt i Afrika. På senare tid rapporteras ett hundratal fall årligen i Sverige där samtliga personer är smittade utomlands. Nyligen fann Worldwide Antimalarial Resistance Network att 35 procent av all antimalariamedicin är förfalskad. I Nigeria är siffrorna så höga som 64 procent. Andra mediciner som ofta förfalskas gäller hiv/aids, tbc och på senare tid ebola.

Förfalskade läkemedel är ett gravt underskattat problem och i det närmaste okänt för allmänheten i Sverige. Hur många vet att svenska tullen bara för något år sedan beslagtog en halv miljon medicinska produkter som var förfalskade, och att Sverige haft ryktet att vara ett internationellt nav för illegala mediciner? Så sent som i somras stängde polisen över sextio illegala webbsidor. Här handlar det främst om livsstilsmediciner där Viagra, bantningsprodukter och antidepressiva mediciner ligger i topp. Det är svårt att veta i vilken utsträckning dessa läkemedel håller måtten, men allt fler varningssignaler pekar på att människor blir sjuka och i vissa fall får svåra kroniska besvär. På senare tid ökar inköp av antibiotika. WHO varnar för att det leder till spridning av multiresistenta bakterier.

Det krävs tillstånd för apotek att sälja receptbelagda mediciner. Ändå finns det på internet många aktörer som säljer receptbelagda läkemedel utan tillstånd. Det finns otaliga piratkopior av välkända preparat, men också mediciner som inte längre är verkningsfulla eftersom de för flera år sedan har passerat bäst före-datum och därefter fräschats upp med en ny datumstämpel. Läkemedlet kan innehålla fel halt av det verksamma ämnet, ett helt annat ämne eller inget alls. Ofta har det föroreningar såsom tegeldamm, bläck, väggfärg och golvpolish.

En helt ny rapport från Läkemedelsverket ger en bild av hur svenskar förhåller sig till läkemedel på internet. Det visar sig att för åtta år sedan hade ungefär 3 procent köpt receptfria eller receptbelagda läkemedel på internet och 35 procent kunde tänka sig det. Tre år senare har siffran över andelen som har handlat på internet ökat till 20 procent. De senaste siffrorna är från förra året. Frågorna kretsar i första hand kring receptbelagda läkemedel, vilket gör det vanskligt att jämföra svaren med de tidigare. Helt klart är dock att intresset ökar. 50 procent av äldre personer tycker att internet är ett smidigt alternativ till vårdcentralen. Att det sker via en olaglig internetsajt verkar inte spela stor roll.

Det är förvånande att personal inom sjukvården och flera beslutsfattande organ enbart ytligt känner till förekomsten av förfalskade läkemedel. Och det är anmärkningsvärt att det finns så liten kunskap om hur den globala marknaden ser ut där människor utsätts för illegala och farliga läkemedel.

Jag har tidigare forskat om den svarta handel som förekommer med människliga organ och ser paralleller. I mina diskussioner med FN, Europarådet och Europol framkom att det saknades fakta om organhandeln. ”Vi har ingen information”, säger Europol, ”och utan fakta finns varken pengar eller möjlighet att göra efterforskningar”. Därför är det både glädjande och nödvändigt med initiativ som det på London School of Hygiene and Tropical Medicine. Andra viktiga insatser är de årliga globala kontroller som Interpol gör och information från WHO.

Hur kan man då bekämpa falska läkemedel? Farmaceutiska brott kräver ett brett internationellt samarbete mellan forskare, poliser och lagstiftare. På så vis blir det möjligt att finna gemensamma definitioner på vad som är förfalskade läkemedel och hur dessa farmaceutiska brott ska hanteras juridiskt. Sveriges regering överlämnade i våras en proposition till riksdagen om en ändrad lag. Det är en mycket viktig åtgärd. Samtidigt kan man fråga sig om ett föreslaget straff på sex månader till två år står i proportion till att stora patientgrupper med livshotande sjukdomar tror sig adekvat behandlade men i stället får men för livet eller dör.

Det krävs även tydlig och återkommande information till allmänheten om de risker som är förknippade med handeln på internet eller på en svart marknad. Hand i hand med sådan information går utbildning till personal inom hälso- och sjukvården som i dag kan stå handfallna då de möter patienter med otydliga symptom.

Givetvis krävs även förståelse för vad man kan kalla för hälsobeteende och kunskaper om kulturella olikheter. Normer och kulturella värderingar ligger till grund för hur människor agerar. Det gäller såväl cyniska försäljare av falska läkemedel som människor som använder dem. Därför är det är nödvändigt att kartlägga sociokulturella mekanismer. Framför allt är det viktigt att lyfta fram fenomenet förfalskade läkemedel i ljuset.

Susanne Lundin, professor i etnologi vid Lunds universitet

Artikeln var först publicerad på DN Debatt 2015-08-03