Lättare spåra giftalger

Snart kan det bli lättare att spåra giftiga blågrönalger, även kallade cyanobakterier, på mycket tidigt stadium. En ny metod gör det möjligt att spåra upp till 10 000 gånger lägre koncentrationer än vad som är möjligt idag.

Blomning av giftiga cyanobakterier blir allt vanligare i sjöar, dammar och hav världen över till följd av övergödningen och den globala uppvärmningen. Tidig upptäckt kan rädda liv och göra reningsinsatserna enklare och effektivare i framförallt varma miljöer, exempelvis i Afrika, där man hämtar sitt dricksvatten från dammar och vattendrag.

En mycket känslig biosensor har nyligen uppfunnits vid Lunds universitet. Lesedi Lebogang från Botwana har under sin tid som doktorand vid Lunds Tekniska Högskola vidareutvecklat metoden till att även kunna mäta algtoxiner. Tekniken blir bärbar, billig och snabbavläst.

– I Botswana är cyanobakterier ett rejält problem. Det finns flera rapporter om att boskap dött på grund av algtoxiner de senaste åren, säger Lesedi Lebogang.

Grundteknologin går förenklat ut på att sensorn snappar upp små biokemiska signaler som sedan förstärks och omvandlas till mätbara elektriska signaler. Lesedi Lebogang har utvecklat teknologin så att det går att tillsätta antikropps-kemikalier som spårar just cyanobakteriens gifter. När cyanobakterier spricker avger de en mängd olika toxiner som antikropparna kan reagera på vilket leder till att sensorn reagerar.

– Att integrera analys-systemet i en verklig situation var den verkligt svåra nöten att knäcka, säger Lesedi Lebogang.

Lesedi Lebogang planerar att fortsätta forskningen hemma i Botswana. Tekniken är patent-skyddad i Sverige och kommer att finnas kommersiellt tillgänglig om något år.

Text: Kristina Lindgärde

Den ursprungliga biosensorn uppfanns av bioteknikforskarna Bo Mattiasson och Martin Hedström, båda vid Lunds universitet.