Livet från den ljusa sidan – om SAD

”Se det från den ljusa sidan!”, får du kanske höra när du klagar över att du är trött och nedstämd fast det är julledighet. Men glada tillrop hjälper inte om du är en av dem som lider av årstidsrelaterad depression (SAD, Seasonal Affective Disorder). Däremot kan ljus – mycket ljus – i form av ljusterapi hjälpa dig, menar Baba Pendse överläkare vid Skånes Universitetssjukhus.

 SAD ÄR EN HÖST- OCH VINTERDEPRESSION som är ganska vanlig på våra breddgrader. Ett par procent av den svenska befolkningen söker behandling, men ännu fler tros ha sjukdomen i lindrigare form, så kallad vintertrötthet.

SAD finns inte i länderna kring ekvatorn men förekomsten ökar ju längre norrut (respektive söderut) man kommer. Därför sätts vinterdepression och vintertrötthet i samband med att ljusintensiteten, mängden dagsljus, minskar under vinterhalvåret här i norr. En hypotes är att kropparna hos personer med SAD helt enkelt inte hinner med i den snabba växlingen mellan vintermörker och vårljus vilket får produktionen av till exempel sömnhormonet melatonin att hamna i olag.

– Vid den svårare formen av SAD är det dock mer än trötthet, förklarar Baba Pendse som har forskat om patienter med höst- och vinterdepression. Vi har visat att SAD- patienter har många svåra depressionssymtom och att de också har svaga sociala nätverk och dålig social funktion.

” Vid den svårare formen av SAD är det dock mer än trötthet.”

MEN DET FINNS ALLTSÅ HJÄLP, bland annat i form av de ljusrum vid universitetssjukhuset i Lund och Malmö, som Baba Pendse förestår.

– Trots att vi ännu inte kunnat visa hur ljusterapi fungerar biologiskt, så ser vi att det fungerar, och att många patienter blir hjälpta av behandlingen, säger Baba Pendse. Varje år får vi in 50-60 nya patienter så behovet är stort och rummen räcker inte till.

I ljusrummen används lysrör som är speciellt framtagna för att likna dagsljus, förutom att UV-strålningen saknas. Lysrören ger ett starkare, mer spritt och mer kortvågigt, blåare, ljus än vanliga lysrör.

– Vi vet nu att det är blått ljus som svarar för den biologiska effekten – och vi tror därför att det är de blå våglängderna som hjälper mot depression, säger Baba Pendse.

ALTERNATIVA FORMER AV LJUSTERAPI har kommit under senare år och Baba Pendse rekommenderar de patienter som behöver regelbunden behandling under lång tid att skaffa sig specialbelysning hemma och på jobbet. Patienten kan exempelvis börja med ett gryningsljus hemma vid sängen som väcker personen gradvis och Därefter kan hen använda ljusskärmar eller ljusboxar för att få tillräckliga doser med starkt ljus (1500-2000 lux) av rätt våglängd för att inte bli deprimerad.

– Vi rekommenderar våra patienter att börja använda ljusskärmen dagligen under 10 dagar för att sedan minska till en gång per vecka eller mer sällan. Men det är viktigt att de får bra information om hur de ska gå till väga.

Så om du på vintern känner att du vill dra dig undan från all samvaro som brukar vara stimulerande under sommarhalvåret så är det kanske dags att börja se livet från den ljusa sidan – det vill säga se den ljusa sidan av en ljusskärm!

Text: Pia Romare

Fakta

Sömnhormonet melatonin

Melatonin är ett sömnhormon som bildas i hjärnans tallkottkörtel. Produktionen styrs av hur mycket ljus som kommer in via ögats näthinna. I fullt dagsljus är melatoninproduktionen låg, men när mörkret faller produceras allt mer melatonin vilket gör att vi blir dåsiga och har lättare för att somna. När dagsljuset återkommer aktiveras i stället olika stress- och vakenhetshormon som har den omvända effekten.

 

Fler förklaringar till SAD

Tidigare koncentrerade sig forskarna på sömnhormonet melatonin för att förklara ljusets påverkan på höst och vinterdepression. Nu talar man mer om andra signalämnen och hormoner som serotonin, dopamin, kortisol, noraldrenalin, och hur dessa reglerar och regleras av proteiner.