Du kommer inte undan bakterier

Bakterien som organism

Allt nu levande på jorden tillhör något av de tre huvudgrupper som kallas Bakterier, Arkeer och Eukaryoter (alla växter och djur ingår här). De organismer som vi allmänt kallar bakterier tillhör grupperna Bakterier eller Arkeer. Bakterier är vanligtvis små, omkring en mikrometer och därför osynliga för det nakna ögat, men det finns även sådana som är nära en millimeter i diameter. Studier av bakterier kräver därför bland annat användning av mikroskop. Bakterier visar en enorm diversitet genetiskt och biokemiskt och det stora flertalet olika bakterier är helt nödvändiga för existens av makroskopiskt liv på jorden.

Bakterier är många och gamla

De förkommer i stora mängder till både antal och totalvikt. Ett gram jord kan innehålla omkring 40 millioner bakterier och en milliliter sötvatten en million.

De moderna bakteriernas förfäder – encelliga organismer som troligen var de första livsformerna på jorden – uppstod för cirka fyra miljarder år sedan. Under de följande tre miljarderna år var allt liv fortfarande mikroskopiskt smått. Syrehalten i luften – som de flesta organismer idag är beroende av – ökade för ca 2,5 miljarder år sedan, troligtvis tack vare en speciell form av bakterier, cyanobakterier (också kallade blågröna alger).

Bakterier finns i stort sett överallt

Bakterier har en fantastisk förmåga att leva i och anpassa sig till de mest varierande miljöer. De förekommer närmast överallt, till och med i kokande vatten och djupt nere i berggrunden. De kan leva i extremt salta, varma, kalla, sura, basiska eller syrefria miljöer beroende på vad de är anpassade för. De kan även leva i miljöer där det finns höga koncentrationer av vad som är mycket giftiga ämnen för djur och växter.

Bakterier håller ekosystemen igång

Bakteriers inverkan på vår omgivning är stor men inte alltid uppenbar. Utan bakterier skulle de så kallade biogeokemiska kretsloppen av bland annat kol, kväve och svavel inte fungera som de gör. Det är exempelvis bara bakterier som kan binda luftens kväve och bilda ammoniak. Genom sin konsumtion bidrar bakterier – tillsammans med andra organismer – också till nedbrytningen av döda växter och djur vilket så småningom resulterar både i koldioxid som kan utnyttjas i fotosyntesen och mineralämnen som åter kan tas upp av växterna. De sluter därmed ekosystemens kretslopp.

Bakterier och bioteknik

Finns det energirika föreningar i omgivningarna finns det ofta en bakterietyp som kan utnyttja dem för att växa. Med modern bioteknik kan bakterier nu exempelvis hjälpa till vid rening av avfall eller för att städa upp oljeutsläpp. De kan användas i produktionen av många kemikalier som exempelvis cellulosa och det är bakterier som producerar många av de antibiotika som används för att behandla bakterieinfektioner. Bakterier används även inom molekylärbiologi, biokemi och genetisk forskning, eftersom de kan växa snabbt och är relativt lätta att manipulera.

Bakterier gör oss både friska och sjuka

Var och en av oss människor består av cirka tio gånger så många bakterieceller som människoceller. Dessa bakterier finns bland annat på huden och i tjocktarmen och de skyddar oss mot infektioner, bidrar till hur vi doftar, hjälper oss att bryta ned födoämnen, samt producerar livsviktiga substanser såsom vitaminer. Ett fåtal bakteriesläkten kan orsaka sjukdom hos djur eller växter. Vissa bakterier har orsakat några av de mest dödliga sjukdomar: kolera, difteri, dysenteri, pest, lunginflammation, tuberkulos och tyfus. Ända fram till 1800-talets slut var bakterieinfektioner fortfarande den kanske viktigaste enskilda orsaken till för tidig död. Goda sanitära förhållanden samt vacciner och antibiotika har kraftigt begränsat de farliga bakterierna. Idag är det dock oroande att många bakterier utvecklar motståndskraft, resistens, mot ursprungligen verksamma antibiotika.

Bakterier bevarar och förstör vår mat

Mjölksyrajäsning är en gammal form av bioteknik använd för att konservera mat. Förr var det vanligt att syra och jäsa mat med hjälp av naturligt förekommande nyttobakterier. Idag låter vi tillföra bakterierna för att exempelvis framställa filmjölk, yoghurt, crème fraiche, gräddfil eller tillverka medvurst och salami. Andra exempel på livsmedel som framställs med hjälp av bakterier är oliver, kakao, surkål, vinäger och soja. Fel bakterier i maten kan i stället leda till matförgiftning. Då blir vi sjuka av att vanligtvis giftiga bakteriella produkter (toxiner) frisatts i olämpligt förvarade livsmedel.