Nanosmå plastpartiklar får karpfiskar att bli slöa

När små, små partiklar av plast ansamlas i våra sjöar kan de tas upp av växt- och djurplankton. Det har nu visat sig att detta kan leda till att karpfiskar ändrar sitt beteende. De blir sämre på att både fly och jaga.

Uppemot åttio procent av allt skräp i våra vatten är plast. I vattnet bryts plasten långsamt ned till allt mindre partiklar, och vi hittar idag plastpartiklar av nanostorlek i våra sjöar. När väl de små plastpartiklarna – nanoplasterna – når sjöar och hav är de svåra att rena bort. Därför började Karin Mattsson och hennes kollegor på Lunds universitet för några år sedan att studera hur denna ansamling av nanoplaster kan komma att påverka djurlivet.

– Det har inte gjorts så många studier kring detta tidigare. Så små plastpartiklar är svåra att studera, säger Karin Mattsson.

Nanoplaster i vattnet kan tas upp av små växtplankton, alger, som sedan blir föda för djurplankton som exempelvis vattenloppan Daphnia. När vattenlopporna filtrerar sin föda ur vattnet kan de även få i sig nanoplaster direkt.

Bilderna är taget genom ett konfokalmikroskop och föreställer a) Daphnia som inte utsatts för nanotrådar samt b) och c) Daphnia som fått i sig nanotrådar av 40 respektive 80 nanometers längd. Foto Karin Mattsson och Karl Adolfsson.

Eftersom djurplankton som Daphnia också är mat för många andra vattenlevande djur, ville forskarna se vilken effekt nanoplasterna hade högre upp i näringskedjan. När karpfiskar av arten ruda fick äta daphnier med nanoplast i sig, fann forskarna att fiskarnas hjärna påverkades rent fysiskt. Hjärnan blev uppsvälld och innehöll mer vatten än kontrollfiskarnas hjärnor.

Fiskarna som fått i sig nanoplast fick också ett förändrat jaktbeteende och sämre aptit. De rörde sig mindre och blev långsammare. Ute i en sjö skulle detta kunna medföra att det blir svårare för påverkade fiskar att fånga sin föda och att själva undvika att bli uppätna. I förlängningen kan detta få effekter i hela ekosystemet, menar Karin Mattsson.

– Även om vi i vår studie använde oss av mycket större mängder nanoplast än vad som finns i haven idag, misstänker vi att plastpartiklarna kan ackumuleras i fisken. Det gör att även låga doser på sikt skulle kunna ha en negativ effekt, säger Karin Mattsson.

Text: Nina Nordh och Pia Romare

Fakta

Nano

Nano är ett prefix och betecknar en storlek, mer precis är en nanometer det samma som en miljarddels meter (1nm = 0,000 000 001 m).

Karin Mattsson

Karin Mattsson är fysiker och hennes avhandling, som lades fram i maj 2016, har tagits fram i samarbete med Centrum för miljö- och klimatforskning, Avdelningen för biokemi och strukturbiologi samt Avdelningen för akvatisk biologi vid Lunds universitet.