Algoritmer är morgondagens beslutsfattare

Din närvaro på internet generar en stor mängd information. Hur är det ställt med den personliga integriteten i kölvattnet av digitaliseringen i samhället? Hur medvetna är vi om att mycket vi gör i smarta telefoner och på internet registreras av stora företag som Apple och Google som sedan säljer vidare informationen på en datadriven marknad.

Bara genom att vara på internet så generar vi en stor mängd information, vilka sidor vi tittar på, vad vi söker för information, vilka vi har kontakt med via social medier, vår epost eller platsdata. Listan kan göra väldigt lång. Allt i det digitala samhället kan vara en källa till data som samlas in.

Känns detta skrämmande? Detta är bara början på den digitala ekonomin som aktörer som Google, Facebook, Microsoft och Apple använder sig av. Kärnan i den digitala ekonomin är inte själva produkterna eller tjänsterna som är gratis för användarna. Det är informationen som samlas in och analyseras och erbjuds till andra aktörer som säljande företag, spelbolag, banker, försäkringsbolag med flera.

Alla som använder en dator, smart telefon, surfplatta eller liknande sluter ett stort antal avtal. Många av dessa kommer vi inte undan, inte ens för de enklaste tjänsterna. Om du inte vill tillåta cookies kan tjänsten du vill utnyttja begränsas eller helt stoppas. Det går inte att välja delar av avtalet och med ditt godkännande samlas sedan information in.

– Det är på flera vis problematiskt med den asymmetri som råder mellan de som samlar in informationen och användarna, som blivit datakällor för en rad processer och marknader. De som samlar vet väldigt mycket om oss, medan vi användare ofta vare sig vet vem som får tillgång till informationen, vad de vet, eller hur informationen används och sprids vidare, säger Stefan Larsson forskare vid Internetinstitutet vid Lunds universitet.

Tittar man på informationen som samlas in för varje person så är de små delarna oskyldiga, och inte var och en så väldigt användbara. Det är mängden och alla olika delar som ger aktörer din individuella profil. Var du bor, vilken bil du kör och vilket kaffe du föredrar. Olika algoritmer programmeras och automatiserar analysen av insamlad information om dig.

– Kartläggning av konsumenter har gjorts under lång tid, tidigare statistiska metoder kunde gruppera människor och var deskriptiv, beskrivande. Dagens algoritmer för analys i kombination med större mängder data har kommit mycket längre och klarar av att göra förutsägelser om framtiden, de kan nu göra prediktioner av beteenden hos individuella konsumenter.

” Om konsumenterna inte ser hur deras data används kan de heller inte välja tjänster som hanterar deras data på ett sätt de föredrar. ”

I Sverige har vi framför allt två instanser som övervakar att användares personuppgifter hanteras korrekt och konsumenters rättigheter inte kränks eller försvagas, Datainspektionen och Konsumentverket. I två nyligen publicerade rapporter har forskaren Stefan Larsson för Konsumentverkets räkning dels gått igenom hur aktörer jobbar med konsumentprofilering, och dels vad som finns skrivet och gjort om digitalisering utifrån ett konsumentperspektiv.

– Konsumentprofilering innebär i korthet att skaffa sig förståelse för konsumenter, säger Stefan Larsson. Kunskap som syftar till att vara beslutsunderlag för marknadsföring, produktplacering eller utformning av olika produkter eller priser.

I en ny studie som Stefan Larsson gör tillsammans med juridikforskaren Jonas Ledendal för Konsumentverket, på området för ”personuppgifter som betalningsmedel”, utreder de båda forskarna i vilken mån konsumenter utsätts för insamling som ett sätt att betala för själva tjänsten, även s.k. ”gratistjänster”, i syfte att stärka konsumentskyddet på ett område som ofta mest talas om i termer av integritetsskydd. Konsumentverket skulle kunna spela en större roll, menar de.

Att det behövs ett starkare regelverk för skydd av konsumenter är det också allt fler som kräver. Detsamma gäller hur personuppgifter används och insamlas, vilket är något som Datainspektionen har tillsyn över.

Idag har vi en i mycket automatiserad digital handel där utbudet till konsumenten sker i realtid och är anpassat till din köpprofil. Priset kan variera mellan konsumenterna beroende på hur tjock plånboken är.

Räntor och premier kan även anpassas efter om man har god ekonomi eller dålig. De som har sämre ekonomi kan exempelvis få en högre ränta, då de innebär en högre risk.

Lagstiftning och reglering av hur personlig information hanteras har inte utvecklats i harmoni med digitaliseringens snabba utbredning, tycks det.

I Stefan Larssons rapport kan man läsa om en studie gjord i Norge 2015. Där granskades sex dagstidningars förstasidor. I genomsnitt hade sidorna mellan 100 och 200 webbkakor och besökarens IP-adress skickades vidare till 356 servrar. Informationen skickades även vidare till 46 tredjeparts cookies. En ansenlig mängd information om läsaren som många aktörer fick tillgång till.

– Även om bättre transparens inte löser alla utmaningar med den oerhörda mängd användaravtal som gemene man i en vardagligt digitaliserad tillvaro faktiskt inte har någon större koll på, så är större inblick i hur persondata används en förutsättning för både myndigheters tillsyn och rätt grundläggande konkurrensmässiga hänsyn, säger Stefan Larsson. Om konsumenterna inte ser hur deras data används kan de heller inte välja tjänster som hanterar deras data på ett sätt de föredrar.

Idag pågår ett arbete med en ny dataskyddsförordning, som träder ikraft i maj 2018, och den syftar till att enskilda ska få större kontroll över sina personuppgifter. En drivkraft för det förnyade dataskyddet, utöver att det gamla var baserat på ett EU-direktiv från 1995, är emellertid också att skapa förutsättningar för en i allra högsta grad datadriven marknad. Frågan är hur den balansen bäst ska kunna uppnås i det alltmer digitaliserade samhället med gränsöverskridande överföringar av olika former av data.

Text: Peter Frodin

Bild: Peter Frodin

Under Lunds universitets vetenskapsvecka Det digitala samhället: Seminarium om Integritetsfrågor i det digitala samhället, 28 april kl. 13.00-16.00, Stora Hörsalen, Ingvar Kamprad Designcentrum (IKDC), Lund