Mångfald i en varmare värld

Krönika: Henrik Smith, professor i Biodiversitet vid Lunds universitet

2013

Efter en ovanligt lång och kall vinter, njuter jag av solen denna majdag. När man ser grönskan spira och hör surret från humledrottningarna som söker bo, är det svårt att tro något annat än att det står väl till med vår natur. Men bakom den vackra fasaden pågår något.

Just i år kom våren i Sverige igång sent, men data som samlas in av amatörer och forskare visar på en pågående förskjutning år från år; växterna går i blom och humlorna börjar jaga boplats allt tidigare på våren. Sådana så kallade fenologiska förändringar är ett tydligt tecken på att organismer i naturen påverkas av den pågående klimatförändringen. En liten förändring varje år knappt märks, men över decennierna finns ett tydligt skifte som går att dokumentera världen över.

Eftersom organismer är anpassade till olika klimat, leder den smygande klimatförändringen till att organismers förmåga att konkurrera om resurser förändras – arter anpassade till relativt sätt varmare klimat gynnas på andras bekostnad. Över hela jorden har man observerat att arters utbredningsområden förskjuts mot polerna. I Sverige har andelen arter med sydlig utbredning ökat på bekostnad av arter med nordlig utbredning bara på ett par decennier.

Spelar detta någon roll? Man kan förledas att tro att en parallellförskjutning av jordens organismer mot polerna inte spelar någon större roll. Men hur går det för organismer som inte har någonstans att förskjuta sina utbredningsområden mot? Fjällräven och andra arktiska organismer går en dyster framtid tillmötes.

Men inte heller för andra organismer är situationen okomplicerad. En art har, enkelt uttryckt, tre alternativ: Den kan anpassa sig evolutionärt, förskjuta sitt utbredningsområde, eller dö ut. Men klimatförändringen sker in en takt som gör evolutionära anpassningar svåra. Och eftersom vi exploaterat både jordbruks- och skogslandskapen hårt, är det svårt för många organismer att sprida sig med klimatförändringen. Fjärilen som är beroende av ängsmarken, klarar inte av att sprida sig över det hårdexploaterade jordbrukslandskapet. För den är en vidsträckt åker lika ogästvänlig och omöjlig att kolonisera som om det vore en öken. Just sällsynta arter är ofta beroende av miljöer som brutits upp av människans aktiviteter, och just dessa arter riskerar därför att med tiden dö ut som en följd av klimatförändringen.

Dessutom är förändringen mycket mer komplicerad än en enkel parallellförskjutning av arter: arter sprider sig olika fort med klimatförändringen och de samspel mellan organismer som finns i dag riskerar att brytas. Fjärilen kanske klarar att sprida sig norrut, men växten den är beroende av blir kvar. Klimat handlar inte heller bara om medeltemperatur, utan ett förändrat klimat innebär ofta en variation i temperatur och nederbörd som inte funnits tidigare, vilket kan leda till torka och skogsbränder i vissa områden och översvämningar i andra. Sammantaget är effekterna på den biologiska mångfalden svår att förutsäga i detalj. Men däremot är det tveklöst så att effekterna av ett drastiskt varmare klimat, två grader varmare eller mer, skulle få dramatiska och negativa konsekvenser för jordens mångfald. Beräkningar visar att en mycket stor del av världens mångfald kan försvinna.

En minskad mångfald riskerar inte bara att göra upplevelsen av den svenska våren torftigare, den kan också leda till direkta negativa ekonomiska konsekvenser. Många så kallade ekosystemtjänster, de gratis tjänster som naturen förser oss med genom t.ex. pollination av grödor, eller kontroll av skadegörare, är beroende av en bevarad mångfald. Eftersom vi redan sett en förlust av biologisk mångfald orsakad av vårt hårdhänta sätt att använda naturen, riskerar klimatförändringen att förvärra en pågående utarmning.

Men på den positiva sidan: hur dramatisk effekten blir beror på vad vi gör, och det finns mycket att göra och många möjligheter att utnyttja. Vår forskargrupp försöker hitta metoder för att utnyttja jordbrukslandskapet med omsorg, så att den biologiska mångfalden bevaras samtidigt som förutsättningarna för att producera livsmedel och bioenergi förbättras. På så sätt kan landskapet också bli mer motståndskraftigt och klara sig bättre genom klimatförändringen.

Även i en varmare värld vill jag kunna spana ut över slätten och njuta av att humlorna surrar. Jag hoppas att mina kollegors och min forskning har bidragit till en förståelse för att det är viktigt att bevara förutsättningarna för den biologiska mångfalden, både på kort och lång sikt. Den bidrar både till vårt ekonomiska välstånd, vår förmåga att hantera klimatförändringen och till en underbar vårupplevelse.