Pollen – en del i naturens arkiv

Idag står vi inför snabba förändringar i vår miljö, förändringar som vi ännu inte vet effekterna av. För att undersöka vad som hände efter liknande förändringar i jordens avlägsna historia söker forskarna i naturens eget arkiv. Där hittar de fossila pollenkorn som bland annat ger oss svaren på vad som hände med växtligheten vid tidpunkten för dinosauriernas försvinnande.

Vi vet att det nu pågår stora förändringar i vår miljö och att förändringarna verkar gå fort. Många arter kan komma att utrotas på grund av snabba klimatförändringar eller för att vi människor förändrar hur vi använder vår miljö. Vi behöver lära oss mer om hur djur och växter reagerar på snabba förändringar, vilka arter försvinner, vilka blir kvar? Kanske kan vi lära oss något av tidigare dramatiska förändringar i jordens avlägsna historia.

För att studera vad som hände vid tidpunkten då dinosaurierna försvann för 66 miljoner år sedan tar forskarna oss med till det så kallade Badlands-området i sydvästra North Dakota i USA för att leta fossila pollen. De grusiga sluttningarna har tydligt en gräns mellan det brunaktiga lagret från Krita-tiden (då dinosaurierna levde) och det yngre, gulaktiga lagret ovanpå. Gränsen uppstod när en stor asteroid slog ned på Jorden och klimatet och miljön därmed förändrades dramatiskt. Naturens arkiv avslöjar att även många växtarter försvann i denna katastrof.

Vårt arkiv finner vi i de sedimentära bergarter som eroderats fram i Badlands. Arkivet uppstod när tidigare mjuka sediment hårdnade till berg för miljontals år sedan. I berget har enstaka fossil som blad, blommor och insekter och stora mängder mikrofossil som pollen bevarats. Att titta på variationen av fossila pollenkorn är därför ett bra sätt att studera hur växtligheten förändrades efter att asteroiden slog ned.

”Arkivet uppstod när tidigare mjuka sediment hårdnade till berg för miljontals år sedan”

Forskarna tar fram spadar och hackor för att hugga ut bitar av berget på olika nivåer över och under gränsen mellan de bruna och gula sedimentlagren. Bitarna löser de sedan upp i stark syra och kvar blir endast det organiska materialet – växtdelar, pollen eller bitar av trä. Så små saker som pollen måste de sedan studera under ett, så kallat, svepelektronmikroskop

Endast pollenkornets yttre skal bevaras i berget men det räcker för att kunna identifiera från vilken sorts växter pollenkornen kommer – om det är pollen från en blommande växt eller från barrträd. Vissa pollenkorn ser ut som de gör idag och ibland har man turen att hitta fossilen av en blomma med tillhörande pollen – då är det möjligt att närmare identifiera vilken växt pollenet kommer ifrån.

Vår pollensamling lär oss att vissa växter klarade sig genom katastrofen men också att många försvann. Vi kan även se att det främst är pollen som har komplicerade former som försvann samtidigt med dinosaurierna. Det är pollen som fastnar på och sprids med insekter. På så sätt får vi genom att studera pollen även reda på att inte bara dinosaurierna och växter utan även insekter påverkades av asteroidnedfallet för 66 miljoner år sedan.

Text: Pia Romare

Publicerad: 2013

Fakta

Bilden visar

 

• Pollenskal från slutet av dinosauriernas tid för 66 miljoner år sedan
• De har bevarats i berggrunden i sydvästra North Dakota, USA
• Ett sandkorn är tio gånger större än ett pollenkorn
• Pollenbilderna har tagits med hjälp av ett svepelektronmikroskop.

Bilden är producerad av Dr. Antoine Bercovici, Geologogiska institutionen, Lunds universitet.