Bröstmjölksprotein kan bli nytt vapen mot resistenta bakterier

Forskning pågår redan kring hur bröstmjölksproteinet HAMLET kan användas vid behandling av cancer. Rön från Lunds universitet pekar på att det även kan döda två typer av luftvägsbakterier. Samtidigt kan proteinet få de delvis resistenta bakterierna – som varje år skördar många liv – att åter bli mottagliga för antibiotika.

MED HJÄLP AV ett anslag på drygt 13 miljoner kronor från Vetenskapsrådet ska bröstmjölksproteinets roll vid luftvägsinfektioner undersökas närmare. Ansvarig för projektet är Anders Håkansson, professor vid institutionen för translationell medicin:

– HAMLET kan få resistenta bakterier att på nytt bli mottagliga för antibiotika. Det

är ett av de första ämnena där denna förmåga bedöms som säker, berättar han.

Siktet är inställt på en ny kombinationsbehandling som oskadliggör de båda luftvägsbakterierna Mycobacterum tuberculosis och Streptococcus pneumoniae. Varje år får mellan tre och fyra miljoner människor sätta livet till på grund av tuberkulos, lunginflammation, blodförgiftning och andra sjukdomar som bakterierna orsakar. Det finns numer stammar av Mycobacterum tuberculosis som är helt resistenta mot samtliga antibiotika i konventionellt bruk och även Streptococcus pneumoniae är mycket motståndskraftig mot flera olika antibiotika runt om i världen.

HAMLET (Human Alpha-lactalbumin Made LEthal to Tumor cells) är en sammansättning av protein och lipider (fett och fettliknande ämnen) från bröstmjölk. Sedan tidigare finns forskningsförsök som visar på skyddande effekt vid olika cancersjukdomar, men nyare är att HAMLET även har visat sig vara ett effektivt vapen mot de båda luftburna bakterierna. Det ger upphov till en process i bakterierna som liknar naturlig celldöd.

Med hjälp av samma mekanism som HAMLET kan få igång celldöden kan det även få bakterierna att reagera på försvagade eller verkningslösa antibiotika så att dessa fungerar på nytt.

– HAMLET är också lovande när det gäller förmågan att döda tuberkelbakterier som gömmer sig i makrofager, en typ av vita blodkroppar som ingår i immunförsvaret. Där kan bakterierna vara vilande och flera år senare orsaka nya infektioner, berättar Anders Håkansson.

FORSKNINGEN SKER i samarbete med Dr Michael Niederweis vid University of Alabama i Birmingham, USA, som framförallt är kunnig inom tuberkulos.

– Vi fokuserar på två frågor – hur fungerar HAMLET och hur behandlar vi? Vi kartlägger de molekyler som är aktiva när HAMLET ger upphov till bakteriedöd och när de resistenta bakterierna blir känsliga för antibiotika. Därefter ska vi prova effektiviteten av en kombinationsbehandling. Vi använder då HAMLET och antibiotika i infektionsstudier på möss, förklarar Anders Håkansson och fortsätter:

– Idag ordineras mycket antibiotika runt om i världen i hopp om att de ska bita på luftvägsbakterierna. En positiv bieffekt ifall vi lyckas med vår forskning är att antibiotikaanvändningen kan minska och de resistenta bakteriestammarna bli färre. Då bryter vi en ond spiral.

Text: Björn Martinsson

Publicerad: 2015

Foto: Kennet Ruona