Solljus in på bara skinnet ger livsviktigt D-vitamin

Ljuset påverkar oss på fler sätt än vi tidigare trott. Vi behöver både se dagsljus för att bli vakna och alerta och få solljus in på bara skinnet för att hålla oss friska.

– När det gäller sjuklighet och dödlighet i allmänhet i Norden ser vi tydliga säsongs- och tidsvariation som kan relateras bland annat till variation i ljus. Bland annat är den högre på vintern och den är högre på morgonen än på kvällen, säger Klas Sjöberg, överläkare och adjungerad professor vid Gastrokliniken på Skånes universitetssjukhus.

Forskarna har även sett en ökad förekomst av många sjukdomar ju längre från ekvatorn man befinner sig. Detta gäller exempelvis benskörhet, autoimmuna sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen och typ-1 diabetes. Även hjärt-kärlsjukdomar verkar öka med breddgraden.

Att sjukdomar varierar över dygnet och med årstiderna i Norden, och att de blir vanligare ju längre norrut vi kommer, tyder på att det finns ett samband med ljus. En tänkbar orsak till detta är att det synliga ljuset som når ögat påverkar oss.

”D-vitamin varierar stort under året”.

En annan bidragande faktor, åtminstone under det mörka vinterhalvåret i Norden, är att vi exponeras för betydligt mindre mängd UV-ljus än i sydligare länder. Vi vet att om vi får för lite UV-ljus, riskerar vi att få D-vitaminbrist.

– D-vitamin varierar stort under året, man har dubbelt så hög halt efter sommaren som efter vintern i Sverige, säger Klas Sjöberg.

D-VITAMINBRIST KAN VARA VANLIGARE än vad man hittills trott på nordliga breddgrader, särskilt under vinterhalvåret. Vi får endast i oss en liten andel D-vitamin via maten, exempelvis med fet fisk, det mesta måste vi bilda själva med solens hjälp. Att brist på D-vitamin kan leda till benskörhet hos vuxna och engelska sjukan (rakit) hos barn – sjukdomstillstånd som även de är vanligast på nordliga breddgrader – det vet vi sedan länge. Men efter hand som forskarnas intresse för vitaminet ökat, kopplas allt fler sjukdomar till brist på D-vitamin.

Johan Malm är en av forskarna vid Lunds universitet som studerar effekter av D-vitaminbrist.

– Man har sett att dödligheten i flera cancerformer, bland annat prostatacancer, ökar på nordliga breddgrader och att risken att dö av prostatacancer ökar med minskande solexponering, berättar Johan Malm.

Enligt Johan Malm verkar dock sambandet mellan D-vitaminnivån i blodet och risken att utveckla prostatacancer vara komplex och forskarna undersöker nu om även genetiska faktorer har betydelse för risken att insjukna.

LUNDAFORSKARE HAR OCKSÅ SETT SAMBAND mellan höga halter av D-vitamin i blodet och exempelvis minskad risk för diabetes, blodpropp och frakturer. Fortfarande råder det osäkerhet om det är just D-vitamin-halten som är avgörande eller om det är att man vistas mycket ute i ljuset som ger en positiv effekt.

– Det hela är mycket komplext. Vad är D-vitamin, vad är ljus? Det är en spännande fråga, avslutar Klas Sjöberg.

Text: Pia Romare

Fakta

Hur det synliga ljuset påverkar oss via näthinnans receptorer

Det ljus som når ögat tas emot av ljuskänsliga nervceller i näthinnan. De så kallade stavarna används när man ska se i mörker, medan tapparna används för att se färger. För ungefär tio år sedan upptäckte forskare i USA att det också fanns en tredje ljusreceptor i ögats näthinna, en form av så kallade retinala ganglieceller. Dessa känner enbart av blått ljus och skickar signaler till bland annat hypotalamus i hjärnan. På så sätt styr ljuset bland annat grundläggande funktioner såsom blodtryck, kroppstemperatur, vakenhet och sömn – vilka alla varierar i kroppen under dygnet.

Hur UV-ljuset påverkar oss via D-vitamin

För att vi ska kunna producera vårt eget D-vitamin behöver vi exponera huden för ultraviolett ljus av typen UV-B. D-vitaminet, som egentligen är ett hormon, bildas när en kolesterolmolekyl i huden nås av solstrålar. I förlängningen påverkar D-vitaminet mellan 200 och 1000 enzymsystem, men exakt hur det fungerar vet forskarna inte än.

D-vitamin har framförallt betydelse för:

upptaget av kalcium
reglering av immunförsvaret
reglering av cellväxten
reglering av hormonbalansen
stimulering av nervcellers tillväxt och signalämnens (neurotransmittorers) bildning i hjärnan

Många olika sjukdomstillstånd sätts i samband med D-vitaminbrist. Förutom benskörhet och rakit har D-vitamin nu också satts i samband med:

ökad risk för allvarliga infektionssjukdomar och autoimmuna sjukdomar som multipel skleros (MS), reumatoid artrit, diabetes och tarminflammationer.
ökad risk för olika cancersjukdomar, däribland bröst-, tjocktarms-, prostatacancer och lymfom.