Blir det lättare att dö?

Tänker du på döden eller döendet? Oroar du dig för hur din sista stund i livet kommer att bli om du inte dör ”knall och fall”? Tänk om vi visste att vi kan få en värdig död vare sig vi dör hemma eller på sjukhuset! Idag är det inte så för alla, men utvecklingen är på väg dit.

 – Alla människor dör – så egentligen borde alla som dör en förväntad död få någon sorts palliativ vård, säger Carl Johan Fürst, professor i palliativ medicin.

I palliativ vård – vård i livets slutskede – ingår respektfullt bemötande, stöd till familjen runt omkring, kunskap om smärtlindring och om annan symtomlindring, samt kunskap om hur man som vårdpersonal för en dialog med patienterna om hur de vill ha det.

 I Sverige började den palliativa vården byggas ut under 1980-talet med inriktning på fristående hospice som ställen där man kunde få god vård. Många av dem som först kom dit hade cancer eftersom det främst var de som sjukdomsmässigt och symtommässigt passade de in i denna vårdform.

– I dag är det många som är kvar i den tanken, säger Carl Johan Fürst, men om man har ett antal hospice för ett tiotal cancerpatienter, vad gör man då med alla andra som inte får plats där?

Inom Palliativt Utvecklingscentrum i Lund tar Carl Johan Fürst och hans kollegor fasta på de positiva erfarenheterna från vården på hospice. De arbetar för att integrera den palliativa kunskapen och kompetensen i dagens vårdorganisationer.

 – På ett modernt sjukhus som exempelvis universitetssjukhuset i Liverpool har man en insprängd palliativ vårdavdelning och utgående från den ett konsultteam för hela sjukhuset. Det är kanske så det skulle se ut på våra sjukhus idag, säger Carl Johan Fürst.

– Samma sak måste vi tänka om särskilda boenden i kommunerna där många äldre och svårt sjuka vårdas, fortsätter Carl Johan Fürst. Även om många av dessa äldre dör ganska lugnt, och med gott stöd, så måste man kunna få hjälp när det blir problematiskt.

Tanken är att de som behöver ska kunna få hjälp av den specialiserade palliativa vården i form av ASIH-team (Avancerad Sjukvård i Hemmet). Läkare och sjuksköterskor inom ASIH ska kunna göra besök och tillsammans med personalen komma fram till vilka problemen är och vilket stöd som behövs. På samma sätt bör ASIH-team kunna ge stöd till dem som väljer att vårdas sin sista tid i hemmet, till deras närstående och till annan hemsjukvård, exempelvis distriktssköterskorna.

”Det är sunt att vi håller död och elände ifrån oss men jag tycker också att det är sunt att vi vågar prata om det.”

Carl Johan Fürst ser positivt på utvecklingen. Allt fler vill vårdas i hemmet och behovet av hospice-platser minskar. Idag byggs också hemsjukvården ut, både ASIH och annan hemsjukvård. Centralt för Palliativt utvecklingscentrum är att se till att den personal som arbetar med döende patienter har tillräcklig kunskap. Just nu inriktar de sig mot att ge specialkurser, bland annat för att lära läkare att samtala med patienter och ge svåra besked om diagnos, prognos och annan tung information. Men målsättning är enligt Carl Johan Fürst att den palliativa vården ska bli ett obligatoriskt moment på både sjuksköterske- och läkarutbildningen.

– Kommer sen den palliativa vården in på alla ställen – sjukhus, särskilda boenden och i hemmen – så blir det inte längre bara cancerpatienter som kan få stöd – utan alla patienter, säger Carl Johan Fürst.

En utmaning för framtiden är hur resurserna ska räcka till för all vård och omsorg. Carl Johan Fürst tror att vi kommer behöva använda volontärhjälp i olika former för att stödja sjukvårdssystemet.

– Volontärer är vanligt inom den palliativa vården i många länder men vi har inte riktigt den traditionen i Sverige – men vi kommer behöva öka volontärinsatserna också när det gäller vården av de döende. På något sätt måste vi få in det som ett komplement och se det som en tillgång.

Med mycket mer vård hemma och många fler volontärer kommer det förhoppningsvis också göra att det här med döendet, sorg och lidande åter blir mer integrerat i våra liv hoppas Carl Johan Fürst.

 – Det är sunt att vi håller död och elände ifrån oss men jag tycker också att det är sunt att vi vågar prata om det. Den upplevelse vi får av våra närståendes död kan också få stor betydelse för förtroendet för vården, för egna tryggheten och tanken på sin egen död. Att få med sig positiva erfarenheter från en närståendes död kan innebära att man inte behöver känna rädsla inför själva vårddelen av döden.

Text: Pia Romare

Foto: Peter Frodin

Under vetenskapsveckan den 7 mars är du välkommen till föreläsningen Vård i livets slutskede idag och imorgon

Fakta

Palliativt Utvecklingscentrum

är en del av Lunds universitet och Region Skåne. Centrumets uppdrag är forskning, utveckling och utbildning av både den allmänna och specialiserade palliativa vården. Utgångspunkten är patientens och de närståendes behov oavsett diagnos, ålder, bakgrund eller var patienten vårdas. Läs mer på http://palliativtutvecklingscentrum.se/

Palliativ vård

inriktas på att hantera smärta, illamående och andra symtom, och att möta de psykologiska och existentiella behoven hos patienten och de anhöriga. Vården är inriktad på att stödja patientens livskvalitet i livets slutskede. I Sverige bedrivs specialiserad palliativ vård på särskilda vårdenheter, ibland kallade hospice, och i form av avancerad sjukvård i hemmet, ASIH.