Framtidens sjöar

I många av våra sjöar har decenniers övergödning lett till algblomningar. I framtiden kommer de även att bli varmare och brunare. Hur påverkar det livet i våra sjöar? De flesta vattenorganismer är tåligare än vi tror och enligt forskarna är det övergödningen som vi måste – och kan – göra något åt.

Det myllrar av liv ute i vattnet i de flesta svenska sjöar. Strax under ytan svävar planktonalger som utnyttjar solljuset till fotosyntes. Dessa utgör föda för små kräftdjur (djurplankton) som kan liknas vid sjöns boskap som betar alger. I många sjöar finns det fiskar som lever av djurplankton (exempelvis karpfiskar som mört och löja) och fiskar som lever på annan fisk (rovfiskar som gös, abborre, gädda).

Sjöns födokedja

Vi kan mycket förenklat se det som en födokedja där planktonalger utgör basen i kedjan och rovfiskar toppen. Vissa sjöar kan vara fisktomma och då utgör djurplankton, exempelvis vattenloppor, toppen av näringskedjan och vattnet är klart. I andra sjöar där rovfisken saknas och djurplanktonätande fiskar dominerar, överlever endast få av de små kräftdjuren och planktonalgerna frodas. Hur en sjö reagerar på miljöförändringar har visat sig bero på hur födokedjan ser ut.

Övergödning

”Så länge inte övergödningssituationen förändras kan vi förvänta oss mer intensiva och längre blomningar av cyanobakterier.”

Om vi har en sjö som där alla organismgrupper finns i balans så har vi en – ur människans synpunkt – väl fungerande sjö med klart vatten och mycket rovfisk. Genom att ”gödsla” algerna med allt för mycket näringsämnen från konstgödsel och andra utsläpp har vi i många fall förändrat balansen i sjön från att vara rovfiskdominerad till att vara dominerad av djurplanktonätande fisk och alger. Kraftiga algblomningar av giftiga cyanobakterier kan förekomma. Det finns alltså en tydlig koppling mellan övergödning och vilka organismer som blir dominerande i en sjö. Men hur påverkas livet i sjön av att vattnet även blir både varmare och brunare framöver?

Temperaturökning

Forskare har visat att pågående klimatförändringar leder till att temperaturen ökar i våra sjöar och hav. På lång sikt – hundratals år – kan det röra sig om en ökning på upp till fem grader.

De flesta organismer är anpassade till att leva inom ett visst temperaturintervall. En ökad temperatur kan för vissa betyda att de växer fortare och reproducerar sig bättre, andra arter kan komma att klara sig sämre. Man har befarat att vissa arter inte kommer kunna anpassa sig till en ökad temperatur och att detta skulle leda till katastrofala förändringar i våra sjöar.

Brunifiering

Parallellt med temperaturökningen sker även en ökad brunifiering, brunfärgning, av våra vatten. Sjöar och vattendrag har under de senaste 25 åren blivit allt brunare i och med att allt mer humusämnen (rester som bildas när växter bryts ned) tillförs från omgivande marker. Idag tror de flesta forskare att det vi ser är resultatet av en återhämtning efter tidigare decennier av försurning. I en försurad markmiljö binds humusämnen hårt till jordpartiklar. När försurningen minskar frigörs åter humusämnen och förs med markvattnet ut i åar och sjöar. En påtaglig effekt av ökade humushalter är att det blir svårare att framställa dricksvatten, en annan att växterna på sjöns botten får sämre tillgång på ljus. Hur livet i fria vattenmassan påverkas är mindre väl känt.

Framtidens vatten

För att studera ökande temperatur och brunhet kan komma att påverka våra vattenorganismer har Lars-Anders Hansson och hans forskargrupp vid Akvatisk Ekologi, Lunds universitet använt sig av modellsjöar, bestående av 400-literstunnor. I vissa tunnor manipulerades miljön utifrån framtidsscenariet att temperaturen kommer att stiga med upp till tre grader och brunheten kommer att fördubblas under de närmaste 25-75 åren. Slutsatserna av experimentet är att kombinationen av ökad temperatur och ökad brunhet inte verkar vara ett problem för de planktonalger, kräftdjur och fiskar som ingick i experimentet.

– En temperaturökning på tre grader leder visserligen till att vissa arter kommer att växa lite bättre och andra lite sämre, men det blir ingen katastrof, vi kommer inte att förlora en massa arter, menar Lars-Anders Hansson.

Den produktionsökning som temperaturökningen leder till kommer, enligt Lars-Anders Hansson, att föras uppåt genom födokedjan och gynna den organismgrupp som står högst upp i kedjan. Det kan leda till att vi exempelvis får än mer rovfisk som gös i sjöar där de dominerar.

Övergödningen är det överskuggande problemet

I en redan övergödd sjö med dominans av planktonätande fiskar blir situationen däremot sämre. Där medför mer fisk att algblomningarna ökar.

– Så länge inte övergödningssituationen förändras kan vi förvänta oss mer intensiva och längre blomningar av cyanobakterier eftersom dessa trivs extra bra när det blir varmare, berättar Lars-Anders Hansson.

Det positiva med detta resultat är att övergödning är något vi faktiskt kan åtgärda.

– Får vi bukt med övergödningen så kommer en måttlig uppvärmning och brunifiering inte leda till några dramatiska följder för livet i våra sjöar, säger Lars-Anders Hansson.

Nya experiment är nu igångsatta för att studera ett scenario för flera hundra år in i framtiden. Frågan är vad som händer i en vanlig sjö om temperaturen ökar gradvis upp till fem grader och humushalten blir nästan fyra gånger så hög som idag.

Text: Pia Romare

Foto: Kennet Ruona

Publicerad: 2014