Äldre slinker ur nätet

Vår digitala topografi är i ständig förändring och Sverige är i dagsläget tredje bäst på digitalisering i EU. Vi är över 90 % som använder oss av internet, men de äldre generationerna halkar efter visar ny forskning.

 – I Sverige lägger vi mycket ambitioner på att digitalisera tjänster, bland annat vårdtjänster. Men många äldre saknar digitala resurser och det skapar ett utanförskap, säger Tobias Olsson professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet.

För Kerstin som är född på 40-talet är det mycket i vårt sätt att kommunicera eller hitta information som är förändrat. Kerstin behöver inte längre köa på banken, lägga vykortet på brevlådan eller vänta på att hennes favoritprogram ska börja på kvällskvisten. För Kerstin och alla andra som har levt ett långt liv har de tekniska möjligheterna suddat ut gamla invanda beteenden och för många äldre skapat en osäkerhet.

Digitaliseringen genomsyrar hela vårt samhälle och har vävt ett finmaskigt nät in i vår vardag, men detta ställer samtidigt nya krav på kunskap och kompetenser. Vad är skillnad på fiber och bredband, vad innebär avtalet med vald operatör, hur skaffar jag mig mobilt bankID? Frågorna är många och för över 20 % av vår äldre befolkning så övermäktiga att man inte hittar en dator, iPhone eller iPad i dessa hem. De tekniska möjligheterna skapar ett utanförskap.

– Vi blev överraskade av att så många som 20 % av de äldre generationerna står utan digitala apparater, konstaterar Tobias Olsson som tillsammans med Dino Viscovi vid Linnéuniversitetet och Ulli Samuelsson vid Jönköpings universitet har drivit forskningsprojektet Ung teknik, äldres vardag: Domesticeringsforskning för digital policy.

Tobias Olsson ser med oro på det digitala utanförskapet:

– Om vi jämför med andra länders motsvariga siffror är 20 % inte en chockerande siffra, det frapperande är att vårt svenska samhälle driver digitaliseringen hårt när det gäller kommersiella och offentliga tjänster men många hamnar utanför.

”Vi blev överraskade av att så många som 20 % av de äldre generationerna står utan digitala apparater.”

Tidigare forskning kring äldre och det digitala samhället finns kring hur man använder sig av medicinska applikationer i mobilen. Men Tobias Olsson och hans forskarkollegor ville ta ett större och djupare grep – hur ser medievardagen ut för våra seniorer?

Av alla svenskar över 65 år, valdes 1600 slumpmässigt ut och fick en enkät i brevlådan. 1100 svarade, de flesta genom brev även om möjligheten fanns att svara digitalt.

– Det vi fann var att ju mer resurser du har desto mer varierad användning har du,

säger Tobias Olsson.

Om Kerstin har ett brett socialt nätverk, barn och barnbarn som är aktiva på internet och en tidigare arbetsplats där hon har förkovrat sig digitalt, är sannolikheten stor att man hittar en surfplatta på köksbordet som hon behärskar. Och om något går fel kan hon med lätthet ringa en gammal arbetskollega eller dotter.

Att leva i en parrelation, att ha jobbat med något akademiskt yrke och haft bra inkomst stärker också den digitala kompetensen.

Man kan heller inte se några skillnader i forskningsrapporten mellan äldre som bor i stad eller på land, eller mellan man och kvinna.

– Vi har nu gått vidare med intervjuer runt om i Sverige och träffar pensionärer och diskuterar de tendenser och mönster vi sett i vår statistik. Varför blir det egentligen ett kompetenstapp när folk blir äldre? Vi tittar närmare på deras vardag och hur tekniken passar in i livet och i det sociala sammanhanget.

Kommer det digitala utanförskapet av naturliga skäl dö ut?

– Nej, våra data ger oss skäl att misstänka att detta problem inte kommer att försvinna med nästa generation, utan det kommer att finnas kvar men i olika skepnader. Om tio år finns det nya tekniker som vi förväntas att behärska och då har vi samma situation igen.

Tobias Olsson poängterar att om vi vill ha medborgare som fungerar i vårt samhälle behöver de kunna röra sig i det digitala informationslandskapet i bred bemärkelse.

– Det rör oss alla, inte bara äldre, och är för mig en helt central fråga. Vi behöver inte bara lära oss ny teknik utan också kunna värdera information med en kritisk medvetenhet för att kunna förstå möjligheter men också begränsningar.

Den svenska regeringen har som mål att vara bäst i världen med att digitalisera samhället och alla ska kunna dra nytta av de vinster och fördelar som det bär med sig. Men dit är det långt kvar enligt Tobias Olsson:

– Det digitala utanförskapet behöver komma på agendan. Vilka kompetenser och kunskaper har de äldre och vilka har de inte? Vilka utbildningsinsatser behövs? Jag tycker att man angriper frågan på fel sätt och gör det till en teknikfråga, när det i själva verket gäller hela livet. Hur kommer digitaliseringen in i vardagens rutiner? Den insikten är begränsad i den politiska diskussionen.

Den stora utbildningsinsatsen är idag helt ideellt med seniornetSverige där äldre hjälper äldre över hela landet med kurser och öppna verkstäder med handledning och stöd. Tobias Olsson ser gärna att detta skalas upp och att ansvaret för kompetenshöjningen inte bara vilar på frivilliga krafter utan att även kommuner, privata företag och lärosäten bidrar med sina olika kunskaper.

– Alla som har en mobiltelefon kan ha ett mobilt ID, men bara för att tekniken är tillgänglig betyder det inte att man vill använda den eller att det passar in i livsomständigheterna. Och eftersom det digitala mötet är en utgångspunkt i vårt samhälle försvåras tillvaron, istället för att underlätta.

Text: Bodil Malmström

Illustration: Catrin Jakobsson