Kan vi lita på gentester?

Mänsklighetens arvmassa blev fullständigt kartlagd 2000 och öppnade upp möjligheter att utveckla individualiserad medicin. Tanken väcktes: kan vi analysera sambandet mellan en människas genuppsättning och vilken mat som skulle passa personen bäst? Går det att frångå massråd till befolkningen som att äta mindre salt till designade tips och råd för varje individ?

I många hundratals år har vi vetat att viss mat gör oss friska eller gör oss sjuka. Blir det då en klassfråga när gränslandet mellan mat och medicin suddas ut allt mer? Är risken att de som har råd med dyra sportaktiviteter och märkeskläder kan även öppna upp plånboken och köpa sig ett sundare längre liv genom att gentesta sig privat?

Food4Me

Jennie Ahlgren ingår i Food4Me, ett EU-finansierat forskningsprojekt som undersöker många aspekter av individualiserad kostrådgivning; mat, näring och gener. Tillsammans med andra etiker samt jurister tittar Jennie och hennes kollegor just på etiska och juridiska dilemman som kan uppkomma. Forskningsprojektet har hållit på i två år och 1 200 testpersoner i Tyskland, Grekland, Nederländerna, Storbritannien, Spanien, Irland och Polen ska visa på hur effektiva råden är som man betalar för i ett gentest. Resultaten kan komma att ha betydelse för kommersialiseringen av gentester för personaliserade kost- och livsstilsråd.

– Kommersialiseringen av kost- och livsstilsråd som är baserade på gentester har kritiserats från olika håll. En av frågorna som rests är hur man som privatperson värderar de resultat och kostråd man får. En annan fråga är vart konsumenter ska vända sig med de frågor och känslor som kan uppkomma efter att man tagit del av de resultat som gentesterna ger. Idag kan du sitta hemma framför datorn och beställa hem ett test, skicka in ett salivprov och sedan få information om några av de gener du bär på och hur du bör äta för att minska risken för olika sjukdomar. Samtidigt visar undersökningar att många är intresserade av att få just sådana personaliserade råd, berättar Jennie Ahlgren.

Men frågan är om forskningen är mogen för att omsättas i en sådan praktik som de kommersialiserade företagen ägnar sig åt. Ett företag kan idag testa för runt 20 av våra cirka 25 000 gener.

”Det finns en oro för att genetisk information ska hamna i fel händer.”

Risker med att testa sig

Inom sjukvården i Sverige testar man i dag olika gener, exempelvis bröstcancergener, och följer patienten noga längs med hela den informativa och känslomässiga vägen. Till skillnad från sjukhus använder många av de kommersiella företagen sig av friskrivningsklausuler som juridiskt kan låta dem gå fria från ansvar.

Andra frågor som väcks kring användandet av dessa tjänster handlar om bland annat rättvisa och individens eget ansvar. Vem har råd att köpa dessa tjänster?

– Och om man exempelvis får kunskap om att motionera mer och äta bättre skulle förlänga livet, men struntar i det, ska man få vård ändå när man blir gravt överviktig eller utvecklar diabetes? Om jag har en problematisk genuppsättning ska jag då informera mitt försäkringsbolag? undrar Jennie Ahlgren.

Komplicerade frågor där det inte finns självklara svar. Bland konsumenter, som många gånger är intresserade av dessa tjänster, väcks frågor av etisk natur. Bland annat finns det en oro för att deras genetiska information ska hamna i fel händer. Det finns också en hel del funderingar över hur man skulle handskas med information i relationen till sina släktingar, som kan bära på samma genetiska anlag.

– En större fråga jag ibland funderar över är vilken typ av hälsosträvan som är sund. Hur man lever ett gott liv är nog väldigt individuellt och ett komplext samspel mellan många olika faktorer. Jag är inte endast mina gener och potentiella sjukdomar och mat är inte endast en källa till fysisk hälsa eller ohälsa. Samtidigt kan maten ha en stor inverkan på vår hälsa och personaliserade kostråd kan förmodligen vara till stor hjälp för många. Jag tror att det gäller att hitta en balans i förhållande till mat och hälsa, annars blir det lätt ohälsosamt.

Text: Bodil Malmström

Publicerad: 2014

Fakta

Fem gener

I studien för Food4Me testar man 5 gener som anses ha ett samband med kost och hälsa. Gentester hos kommersialiserade företag kan se ut på andra sätt. De 5 generna är:


MTHFR – bärare av en variant av denna gen kan behöva öka sitt folatintag och därmed få en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

FTO – bärare av en variant av denna gen kan ha ett större behov av att aktivera sig fysiskt samt bibehålla en hälsosam kroppsvikt.

TCF7L2 – en variant av denna gen associeras med större viktminskning genom enfettfattig kost.

ApoE(e4) – en variant av denna gen associeras med ett större behov av att bibehålla hälsosamma kolesterolnivåer och ett minskat intag av mättade fetter.

FADS1 – bärare av en variant av denna gen kan nå fördelar genom att öka omega-3fett från fisk.

 

Råd för en sundare livsstil

Jennie Ahlgren har deltagit i den studie Food4Me utförde och lämnade ett blodprov vilket användes för att kontrollera vilka varianter av de fem generna hon är bärare av.

Blodprovet analyserades också utifrån kolesterol, glukos, omega-3 och karotenoider. Dessutom lämnade hon information om sina kostvanor, sina kroppsmått och svarade på frågor kring sin livsstil. Utifrån detta fick Jennie personaliserade råd varav dessa fyra) betonades:

– Öka din fysiska aktivitet

– Reducera ditt intag av mättade fetter

– Öka ditt intag av karotenoider

– Reducera ditt saltintag