Spelet bakom matbloggar

LCHF, 5:2, GI, Montingac, fasta eller stenåldersmat? Listan på olika dieter blir för varje år allt längre. Vad väljer du om du vill börja en diet och var hämtar du råd och stöd ifrån? Helena Sandberg, docent, med forskarkollegor vid Uppsala universitet har granskat bloggosfären när det gäller råd kring frukt och grönsaker. Vem är det som ligger bakom bloggarna och vilka syften har de?

Att vara aktiv bloggare eller att söka kunskap på bloggar när det gäller val av hälsa och livsstil har bidragit till ett starkt växande socialt nätverk. Att starta en blogg är lätt. Det är gratis och oftast ligger det en affärsmodell bakom med reklamrutor som stöder den kommersiella världen med producenter och konsumenter. En subkultur som i dag har mycket makt över våra val kring hälsa och livsstil.

Vem driver matbloggar?

”Vem är det egentligen som driver en blogg och ger råd om hur du ska äta frukt och grönsaker”, undrar Helena Sandberg.

”Råd som ska ge dig en sund livsstil och ett friskare liv? Vi har identifierat fyra idealtyper; exhibitionisten, övertalaren, auktoriteten och förmedlaren”.

Exhibitionisten påverkar sina följares kostvanor passivt och kanske omedvetet genom att beskriva sina egenupplevda vardagliga upplevelser. Exhibitionisten är den mest förekommande bloggartypen. Även Övertalare använder sina egna erfarenheter av att tillaga och äta frukt och grönt men försöker på ett aktivt och medvetet plan övertala sin publik om vilken väg denne ska ta i sina val. Auktoriteten agerar opinionsbildare, men har som strategi att förmedla andras erfarenheter och ståndpunkter som argument för olika val. Förmedlartypen är den som är minst frekvent i det analyserade materialet. De kan bäst beskrivas som en slags neutral observatör och presenterar exempelvis recept utan kommentarer eller argumentation för vad som är bra eller dåligt vad gäller frukt och grönt.

”Det jag ställer mig frågande till är avsaknaden av dietister i den allmänna debatten.”

”Men det är viktigt att se igenom bloggkulturen och se de privata initiativ som ligger bakom. Här finns en uppsjö av råd och anvisningar, men inget medicinskt ansvar. Det vilar ett stort ansvar på den enskilda individen att kritiskt bedöma innehållet på bloggarna och här har människan olika förutsättningar. Vi börjar komma in på farliga vägar om det är en orolig förälder med ett barn som har glutenintolerans som söker efter lösningen på problemet på Internet. I korselden av alla näring- och kostråd kan man lätt gå vilse. Vem kan man lita på?”, undrar Helena Sandberg

Spelet bakom

Samhällets roll är att skapa förutsättningar till god hälsa för alla. Samtidigt har vi en växande utseende- och kropps ideal som kommer till uttryck i vår reklam. Bakom reklamen ligger industrin på och pekar på individens brister och föreslår lösningar på problemen. I bloggkulturen finns det utrymme för alla möjliga åsikter när det gäller kostregimer och dieter. Alla typer av dieter får delvis stöd av bloggaren och det är lätt för dig som privatperson att bygga din egen lilla bubbla utan att egentligen veta vad som är bra eller mindre bra, kanske till och med skadligt.

Avsaknad av fakta

”Det jag ställer mig frågande till är avsaknaden av dietister i den allmänna debatten. De skulle verkligen behöva vara mer synliga och bemöta villfarelser, frågor och rena tokigheter på tex internet. Tyvärr är dietister i Sverige en liten yrkesgrupp och kunskap om hur man tar sig in i debatten i media och på internet behöver stärkas”, berättar Helena Sandberg.

Hälsokommunikation växer med våra sociala medier. Vi arrangerar bilder på vad vi äter och hur vi lagar mat på Instagram och Facebook och visar villigt upp våra klassmarkörer och våra smakmarkörer. Men ska bloggarna bara ses som inspiration och incitament till hur vi kan leva? En fråga som Helena Sandberg stött på är om denna uppsjö av bloggar och andra sociala medier ge upphov till matstörningar.

”Många söker genom att exponera sig och sitt liv i sociala medier framförallt bekräftelse. Se mig hör mig! Ofta är de bilder man lägger ut och det man själv vill visa upp är förvanskade bilder av vardagen eller endast vardagens guldkant. En oönskad konsekvens kan vara att människor får dåligt självförtroende och känner sig misslyckade när de ser hur andra lever. Att hämta information från Internet och samtidigt ifrågasätta och tänka kritiskt måste vara en central del av hela den digitala kulturen”, menar Helena Sandberg.

Text: Bodil Malmström

Foto: Catrin Jacobsson

Publicerad: 2014

Fakta

Fakta

Studien var en av fyra delstudier inom ramen för ett avhandlingsarbete och samarbetsprojekt mellan I studien deltog utöver Helena Sandberg, Anna-Mari Simunaniemi (då doktorand, nu PhD) samt seniorkollegorna Margareta Nydahl och Agneta Andersson vid institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet. Den som vill läsa mer om projektet hänvisas till avhandlingen, Simunaniemi, Anna-Mari (2011) “Consuming and Communicating Fruit and Vegetables: A Nation Wide Food Survey and Analysis of Blogs among Swedish Adults”.