Han har hjärnkoll på lärandet

En bra lärare förstår sitt ämne på djupet, avläser eleverna och ger mycket och klok feedback. Är läraren dessutom en god berättare och ger eleverna kontroll över sitt eget lärande – ja, då är förutsättningarna optimala för att de skall bli motiverade att lära.

– Vi har alla en naturlig lust att lära – problemet är att den motarbetas av de dolda reglerna i skolan, säger Peter Gärdenfors.

Peter Gärdenfors är professor i kognitionsvetenskap och har skrivit flera böcker om mänskligt tänkande. Den senaste som handlar om människans lärande har slagit alla rekord och han har varit ”handelsresande” i lärande det senaste året. På lärarutbildningarna i Göteborg och Umeå är hans bok kurslitteratur och på vanliga skolor där han föreläst får han ofta höra: ”Varför fick vi inte veta det här när vi gick lärarutbildningen?”

Peter Gärdenfors har dock inte först och främst fokus på skolan utan på individen.

– Jag är intresserad av vad som sker inne i huvudet på eleven. Men det har de senaste femtio årens pedagogiska forskning missat! Forskningen har huvudsakligen varit inriktad på sociokulturella faktorer och av det som går att väga och mäta.

Den nya tvärvetenskapliga hjärnforskningen har varit mer framgångsrik och gett nya insikter om hur det går till när en människa lär sig. Kognitionsvetenskapen visar att lärande är nära kopplat till inre motivation och förståelse på ett djupare plan. Det kan verka självklart men är faktorer som underskattats av de pedagogiska forskarna och därmed inte fått tillräckligt utrymme i lärarutbildningen, menar Gärdenfors.

När det gäller motivation måste man skilja mellan inre och yttre. Den inre är den viktiga, medan den yttre, som exempelvis betyg, till och med kan störa lärandet.

”När det gäller motivation måste man skilja mellan inre och yttre.”

Problemet är att skolan ofta tar död på den inre motivationen. Det beror på att skolans dolda regler för arbetet i klassrummet fortfarande ser ut ungefär som på 1800-talet, hävdar Gärdenfors. Trots alla grupparbeten, forskande arbetssätt och ambitioner till individanpassad undervisning, så förväntas fortfarande skolelever göra i stort sett samma sak och sitta stilla och koncentrera sig. Och det fungerar inte för alla.

”Att inte veta är dåligt, att inte vilja veta är sämre” lyder ett afrikanskt ordspråk. Och det är vad som ofta händer med barnen i dagens skola vilket också gör lärarens arbete mycket svårare, menar Gärdenfors. Barnen känner sig ”fel”, de förlorar sin nyfikenhet och lust att lära. Dock finns sätt att stimulera den inre motivationen. Man kan bara titta på hur vi lär oss saker alldeles naturligt av varandra och redan från späd ålder.

– Människan är det enda djur som aktivt undervisar. Föräldrar, syskon och kamrater visar och berättar. Det är ett samspel där de erfarna bjuder på sig själva, också på sina misstag, och där de mindre erfarna både imiterar och får en chans att fundera över lärande i sig, vilket bidrar till förståelsen.

Lusten att lära ökar om nyfikenheten stimuleras och eleverna känner kompetens och kontroll. ”Kan själv” är motiverande inte bara för små barn. Får de dessutom chans att lära tillsammans med andra fungerar det ännu bättre – vi är sociala varelser och tycker om att leka. Peter Gärdenfors tar dataspelsvärlden som ett exempel där man lyckats. Det finns många spel där individen både får möjlighet att själv träna och efterhand erövra nya högre nivåer i spelet, och samtidigt chansen att spela tillsammans med andra i lag. När det gäller motivation finns här mycket att hämta för skolan.

Nära kopplat till den inre motivationen är att verkligen förstå det man lär sig.

– En aha-upplevelse är i sig djupt motiverande, säger Peter Gärdenfors.

Förståelse ger det han kallar produktiv kunskap, som vi kan bygga vidare på. Vi ser mönster och orsakssamband och får insikter som vi kan använda på andra områden.

Fakta i sig ger sällan en aha-upplevelse, utan måste sättas in i ett sammanhang för att bli begriplig. Och om en lärare presenterar fakta i form av en berättelse, så ökar chansen att eleverna ska utveckla egen kunskap på ett djupare plan.

– Våra hjärnor är gjorda för att minnas och förstå berättelser – till skillnad från sifferkoder som lätt trillar ur skallen! Fakta i form av en berättelse uppfattas som meningsfull och naturlig, på A följer B etc. Det hjälper oss att både komma ihåg och begripa det som sägs.

Att undervisa genom att berätta har av någon anledning betraktats som fult inom pedagogiken, men berättelsen är ett underskattat verktyg inte minst när det gäller att förklara komplicerade sammanhang där inte alla fakta kan förankras i elevernas egen verklighet och erfarenhet. Peter Gärdenfors tar vattnets kretslopp som exempel. Barn känner till vatten i form av hav och regn. Men grundvatten och vattenånga är osynliga eller ”dolda variabler”. De blir begripliga om de inordnas i en berättelse där det redan kända – hav och regn – ingår.

En bra lärare presenterar ett problem som en berättelse, men framför allt ger han eller hon mycket feedback.

– Feedback och att läraren behärskar sitt ämne väl är det allra viktigaste. Då finns förutsättningar att hjälpa eleven vidare i den egna lärandeprocessen, säger Peter Gärdenfors.

Text: Britta Collberg

Foto: Kennet Rouna

Publicerad: 2012

Fakta

Peter Gärdenfors har åsikter ...

… om de fyra viktigaste egenskaperna – i fallande ordning – hos en lärare

Djup ämnesförståelse

Ger feedback

Ger eleven kontroll över sitt lärande (genom att förklara var undervisningen går ut på och genom att utnyttja exempelvis simuleringar, dataspel, rollspel, kamratlärande)

Kan berätta

… om utbildningsminister Jan Björklund:

Han verkar tro att kunskap är detsamma som faktakunskap. Betygsdebatten är ointressant – den fokuserar bara på den yttre motivationen. Dock blev jag positivt överraskad när regeringen satsade medel för att få eleverna att förstå matematik!

… om hur skolan kan inspireras av dataspel

Skapa uppdrag åt eleverna

Låt elever lösa problem i konkurrens med andra

Leklust och glädje underlättar att lära nytt och förstå

Jobba ännu mer med simuleringar, även t.ex. rollspel

… hur man som lärare blir en god berättare

Använd språkliga bilder (metaforer) och liknelser. De behöver inte vara heltäckande eller perfekt återge fakta, bara de knyter an till elevernas verklighet och lyfter fram de dolda variabler som behövs för att förstå.

… om ”katederundervisning”

Det viktiga är inte formen, katederundervisning eller inte. Det viktiga är att läraren är kunnig och engagerad och relaterar och interagerar med elever så deras lärande stimuleras

… om ”flumpedagogik”

Pedagogiska teorier är i allmänhet inte flummiga, men de fokuserar enligt min mening på fel frågor. Det sociokulturella perspektivet har fått dominera för mycket.

 

… om hjärnforskarna som studerar lärandet

De måste bli mer tvärvetenskapliga och ta hänsyn till andra lärandefaktorer än de som syns på hjärnavbildningar i experiment.

Peter Gärdenfors

Senaste bok: ”Lusten att förstå. Om lärande på människans villkor”.

Samarbetar med psykologer, lingvister, semiotiker, neurofysiologer och robotforskare både nationellt och internationellt. Har varit ledare för tvärvetenskapliga Linnéprojektet ”Kognition, kommunikation och lärande” samt EU-finansierade ”Vaag” som handlar om hur vaga begrepp används. Medlem av priskommittén för ekonomipriset till Nobels minne.

Kombinerar i år en gästforskartjänst på Humboldt-universitetet i Berlin med ett tvärvetenskapligt hjärn- och robotforskningsprojekt ”The Meaning of Actions” på Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet