Hur bilden förändrade oss

Krönika: Max Liljefors, professor of Art History and Visual Studies vid Lunds universitet

2013

Öppnar du första numret av tidskriften Popular Science, från maj 1872, slås du av en sak-det finns nästan inga bilder, bara tio svartvita illustrationer på 128 textfyllda sidor. Nuförtiden svämmar tidskriftens sidor över av färgbilder, medan texten minskat i motsvarande grad.

Det utgör en konkret bild av hur viktig visualisering har blivit i många vetenskaper, såväl i forskningsprocessen som i kommunikationen med det omgivande samhället. Idag avbildar vetenskapen världen, snarare än beskriver den.

Röntgenbilden slog ned som en bomb i slutet på 1800-talet. Att man nu kunde se genom kroppens hölje, utan att först öppna den med såg och skalpell, innebar en drastisk förändring av hur människan kunde föreställa sig sitt inre. Idag visar bioimaging- med sina visualiseringstekniker det organiska livets beståndsdelar i allt större detaljrikedom. Dörrarna till vår kropps osynliga inre har slagits upp, och avslöjar en värld av biokemisk komplexitet som gör sig häpnadsväckande bra på bild!

Dessa bilder sprids snabbt i samhället via populärvetenskap och populärkultur, i tidningar, på TV och Internet. Men en vetenskaplig bild som färdas från laboratoriet till kulturen utanför förblir inte densamma. I laboratoriet representerar bilden specifika uppmätta data, t.ex av blodflödet i hjärnan. I kulturen skalas vanligen sådan information bort, och bilden ikläds istället mer existentiella innebörder, om vad människan betyder som biologisk varelse.

Hur förändrar då de nya bioimagingteknikerna förståelsen av kroppen? Svaret är knappast entydigt. Bioimaging visar oss vår mikroskopiska biologi, men denna biologi är oigenkännlig och svår att förena med den levda erfarenheten av kroppen. Vi får veta att gener bestämmer vilka vi är, och neuroner vad vi tänker och känner.

Samtidigt framstår skillnaden mellan människa och djur som blott variationer i biokemiska substanser. Biovetenskapernas framsteg reser många etiska dilemman, från användandet av embryon i forskning till organhandel. Om bilder är den form allmänheten förstår vetenskapen genom, hur påverkar bilderna inställningen i dessa frågor? Bioimaging handlar om både biologi och samhälle. För att verkligen förstå sammanhanget behöver biovetenskaperna och humaniora, t.ex. visuella studier och etnologi, tala med varandra.

Stänger du det senaste numret av Popular science har du översvämmas av vetenskapliga bilder och en ny tankeprocess har startat. Vad såg du i bilderna? Du kan ha förändrat synen på dig själv och din omvärld.

Fakta

till bildtexter

I dag kan forskare studera kroppen och dess sjukdomar med mycket hög upplösning. En ny mycket kraftig kameran är det senaste tillskottet till Lund University Bioimaging Center och kommer att bli en nationell resurs för forskare i hela Sverige.

1895 tog Wilhelm Conrad Røntgen den första bilden av människans skelett. Motivet på bilden var hans frus hand.