Smart ljus förändrade vardagen

Nu kan vi på allvar skåda ljuset efter glödlampan och lysröret.

Efter hundra år av statiskt ljus står vi inför en ljusrevolution där ljuset anpassar sig efter oss, inte tvärtom. Forskare vid Lunds universitet är med och leder utvecklingen som inte bara innebär utveckling och tillverkning av nya ljuskällor, utan också skräddarsydda tjänster kring ljuset.

Det talas mycket om Smart Lightning just nu. Det senaste seklet har belysning i huvudsak utgjorts av statiskt ljus, en ointelligent glödtråd som i princip bara har två lägen, av och på. Men nya smarta lösningar är på väg.

– Vi är mitt i ett teknikskifte där det mesta fortfarande är ogjort, men där det finns en oerhört stor potential för att utveckla nya ljuskällor och skapa smarta tillämpningar som i förlängningen kan leda till både bättre arbetsmiljö, förbättrad inlärning och bättre livskvalitet, säger Lars Montelius, professor i nanoteknologi och en av många som arbetar med ljusrelaterad forskning vid Lunds universitet och aktiv inom Lund Lighting Initiative.

Kontrollerar ljuset

– Människan har i miljoner år levt ute i ett dynamiskt dagsljus och anpassat sig efter det, men för hundra år sedan började vi plötsligt tillbringa större delen av våra liv inomhus i ett ofta dåligt statiskt ljus, säger Lars Montelius. Nu håller vi på att utveckla tekniken och tillämpningarna som gör att vi kan få exakt det ljus vi vill ha och behöver – överallt.

Genom att använda små halvledarkretsar blir ljuskällan också sin egen detektor. Det innebär att man kan skapa smart ljus exempelvis i bostäder eller inom äldrevården där ljuset automatiskt följer våra rörelser när vi går från sängen till toaletten på natten.

– På samma sätt kan man skapa en ljusdusch med konstgjort solljus som stoppar produktionen av sömnhormonet melatonin i kroppen på morgonen – så att vi snabbt blir pigga och alerta.

Lysdioder med nanotrådar

Ett av de områden inom ljusforskningen där forskare vid Lunds universitet ligger i absolut framkant är utvecklingen av lysdioder av nanotrådar.

– Med nanotrådar kan vi skapa energieffektiva och hållbara ljuskällor där det går åt extremt lite material i själva tillverkningen, eftersom ljuskällan är så liten, förklarar Magnus Borgström, forskare i halvledarfysik på Lunds universitet.

Genom att kombinera olika material på nanotrådarna kan man skräddarsy ljusegenskaperna så att de inte bara blir som dagens vanliga lysdioder, kallt blå.

– Både lysdioder och solceller är oftast baserade på en pn-övergång med ”dopade” halvledare och i Lund utvecklar vi även solceller av nanotrådar.

Där kan vi i dag visa att det går att nå längre än drömgränsen på 10 procents verkningsgrad. På så vis kommer vi att kunna utveckla lysdioderna så att de blir ännu bättre och ännu mer energieffektiva.

Text: Sven-E Lindberg

Publicerad: 2013