Ledtrådar kan locka fram gömda minnen

Doften av en madeleinekaka doppad i lindblomste väckte en flod av barndomsminnen hos huvudpersonen i Marcel Prousts berömda roman om ”den tid som flytt”. Madeleinekakan är ett exempel på en ledtråd för minnet. I Prousts fall fungerade ledtråden omedvetet, i andra fall kan vi använda oss av ledtrådar för att medvetet försöka plocka fram minnen vi letar efter.

Mikael Johansson förser elektroderna på försökspersonen Erik Larsens huvud med en gel som ska förbättra den elektriska kontakten. I bakgrunden Robin Hellerstedt. Försöket gäller hjärnans aktivitet i samband med undantryckta minnen.

Psykologiprofessorn Mikael Johansson i Lund är en av landets främsta minnesforskare. Han och hans grupp studerar minnets och glömskans mekanismer både genom beteendevetenskapliga experiment där försökspersonerna får se bilder eller ord, och genom elektrofysiologiska mätningar och MR-studier av hjärnans aktivitet.

Minnesforskarna skiljer på olika sorters minne. Man talar om korttidsminne och långtidsminne, medvetna och omedvetna minnen, episodiska och semantiska minnen (händelser vi varit med om respektive neutrala fakta).

De olika minnessystemen är baserade i olika delar av hjärnan och delvis oberoende av varandra. De har ändå det gemensamt att alla är helt nödvändiga för oss. En människa som blivit dement eller fått en minnesstörande hjärnskada är inte längre sig själv, utan förvandlas till en skugga av sitt forna jag. Och det gäller trots att minnet faktiskt inte är särskilt pålitligt.

– Vi tolkar händelser och lagrar dem i minnet utifrån den förståelse vi har. Skulle jag till exempel se en match i amerikansk fotboll skulle jag minnas konstigt klädda spelare som ligger i en hög på gräset, medan den som vet mer om sporten skulle minnas matchen på ett helt annat sätt, säger Mikael Johansson.

Så långt känns saken naturlig. Mindre självklart är det att förståelse och sammanhang också påverkar och kanske förändrar de minnen som plockas fram. I ett av lundaforskarnas experiment har försökspersoner fått en lista med ord att minnas, bland dem ord som ”stearin”, ”lampa”, ”sol” och ”dag”. När de vid ett senae tillfälle fått en ny rad ord att jämföra med den första listan, så har nästan alla påstått att ordet ”ljus” var med även första gången. Det är alltså ett falskt minne, grundat på de många ord som anknutit till begreppet ljus.

Falska minnen är ett område som Mikael Johansson och hans grupp arbetat mycket med. De kan skapas genom språket som i exemplet ovan, eller genom att engagera våra sinnen.

– Man kan till exempel be försökspersonerna föreställa sig hur de bryter av en tändsticka. Ju fler gånger de får tänka på situationen – hur tändstickan ser ut, hur den känns i handen och hur det låter när den bryts – desto troligare är det att de senare minns att de verkligen utfört handlingen, säger Mikael Johansson.

Den här mekanismen kan skapa problem i vissa sammanhang, som när det gäller vittnesförhör i brottmål. Frågor måste förstås ställas, men alltför många och detaljerade frågor kanske inte bidrar till att sanningen kommer fram, utan tvärtom till att falska minnen byggs upp.

När det gäller att plocka fram äkta minnen, så kan man ta hjälp av ledtrådar – att försöka hitta någon association som väcker minnet. Mikael Johansson talar om att ”låta framplockningen överensstämma med inkodningen”, det vill säga leta sig fram till något i den ursprungliga situationen.

– Ett exempel som alla känner igen är när man gått ut i köket och sen inte kan minnas vad det var man tänkt göra där. Då brukar det ju hjälpa att backa till det ställe där man befann sig när tanken på köket dök upp, säger han.

Glömska ses ofta som något negativt, som beror på att tiden nöter ner våra minnen. Men det stämmer inte, enligt Mikael Johansson. Han och andra minnesforskare ser glömskan som en aktiv mekanism som gynnar oss genom att sålla bort oviktigheter och negativa minnen.

– Vi bör förstås lära oss av våra minnen, men det vore inte nyttigt att gång på gång behöva minnas obehagliga saker och misslyckanden. Därför hjälper glömskan till att göra det svårare att plocka fram sådana minnen. Den mekanismen finns hos alla – fast kanske i mindre grad hos personer med sociala fobier och depressioner.

”Ett exempel som alla känner igen är när man gått ut i köket och sen inte kan minnas vad det var man tänkt göra där.”

Glömska kan också uppstå som ”aktiv dämpning av konkurrerande minnesspår”, som minnespsykologerna uttrycker det. Termen syftar på de situationer när hjärnan arbetar så intensivt med en viss information att annan, liknande information blir undanträngd. Ett exempel är sistaminuten-plugg före en tentamen, som gynnar det studenten läser just då men samtidigt får tidigare texter att trängas undan ur minnet. Ett annat exempel är hur den som varit utomlands och talat ett annat språk plötsligt kan få svårt att hitta rätt ord på svenska.

– Men de gamla kunskaperna, i det här fallet svenskan, försvinner inte. De trycks bara undan så länge de stör, förklarar Mikael Johansson och ger ett eget exempel:

– Jag spelade bas en gång i tiden, och har sen dess långa listor på 80-talsbasister i huvudet. Där kan de ligga i minnet så länge de inte stör. Men om jag skulle börja med elgitarr och vilja lära mig namnen på en rad elgitarrister, så kanske basisterna skulle tryckas undan…

Text: Ingela Björck

Foto: Gunnar Menander

Publicerad: 2013