Svält är fortfarande ett hot

Krönika: Göran Djurfeldt, professor vid Avdelningen för Sociologi

2014

Svenska pensionsfonder bör investera i Afrika! Det uppmanade den svenske finansministern Anders Borg till sommaren 2014. Omvärldens bild av Afrika svänger sannerligen. För inte så länge sedan var det pessimismen som gällde. Afrika och speciellt det afrikanska jordbruket betraktades som ett hopplöst fall. Det totala biståndet till jordbruket i Afrika söder om Sahara sjönk till små rännilar – detta till den kontinent som är svårast drabbad av hunger och undernäring.

Runt millennieskiftet vände det: pessimism om Afrikas framtid förvandlades till optimism. Sedan dess har ett antal afrikanska länder hört till världens mest snabbväxande ekonomier. Detta har fått även svenska fondförvaltare att börja se på Afrika som framtidens kontinent.

Afrintgruppen består av samhällsvetare i Lund i samarbete med kollegor i nio afrikanska länder. Gruppen har följt afrikansk jordbruksutveckling sedan 2002. Ett 80-tal byar i Etiopien, Ghana, Kenya, Malawi, Mocambique, Nigeria, Tanzania, Uganda och Zambia och nästan 3000 bondehushåll har fått besök två till tre gånger av forskarna. Hur välgrundad är den nya optimismen när det gäller jordbruk och livsmedelsförsörjning?

Hittills har vi sett få tecken på grundläggande förändring i byarna. Visst märks de goda tiderna: bönderna får bättre betalt för sina grödor och de ökar produktionen. Ja, de överger till och med mindre lönsam sysselsättning som handel i liten skala – tänk på en kvinna med en korg tomater vid vägkanten – för att satsa på den egna jordbiten och produktion för marknaden. Bönderna är lyhörda för signalerna från marknaden och ivriga att tjäna pengar. Men är det en hållbar utveckling vi ser? Det är tveksamt.

”I Asien undanröjde den Gröna Revolutionen hotet om hungersnöd. I Afrika fanns ingen motsvarighet.”

Afrika har sett sådana svängningar förr. När priser och efterfrågan på deras produkter av olika skäl stiger, så är småbönderna inte sena att svara. Hittills har sådana goda tider varit kortvariga och efterföljts av perioder med låga priser och stagnerande produktion. Åttio- och nittiotalen innebar en lång lågkonjunktur för det afrikanska jordbruket, med låga priser och massiv dumpning av jordbruksöverskott från EU och USA, som slog ut de inhemska småbrukarna från de inhemska marknaderna. Det är ett av de viktigaste skälen till att den afrikanska livsmedelsproduktionen under det sena 1900-talet utvecklades så svagt, tvärtemot utvecklingen i Asien och Latinamerika, där produktionen steg, också per capita.

I Asien undanröjde den Gröna Revolutionen hotet om hungersnöd. I Afrika fanns ingen motsvarighet. Svält är fortfarande ett hot: när detta skrivs ringer larmklockorna för Sydsudan och Somalia. Förra året gick larmen om Niger och andra länder i Sahel. Nästa år kan det gälla södra Afrika.

Den nya optimismen om Afrika kan visa sig ogrundad vad gäller jordbruket, varnar forskarna i Afrintgruppen. För det första har vi ännu inte sett ekonomiska drivkrafter som varit starka nog för att driva på en teknologisk utveckling i jordbruket. Det är alltså för tidigt att tala om en afrikansk grön revolution. För det andra går specialiseringen av jordbruket av samma skäl långsamt. För det tredje – och viktigast – krävs politiska prioriteringar av livsmedelsäkerhet och -produktion. Biståndsgivarna har visserligen ökat satsningarna på jordbruket igen och flera afrikanska regeringar har börjat lägga om sin jordbruks- och handelspolitik så att den ska gynna småbruket. Men på marken märks ännu inte några stora effekter av detta.

Småbrukaren fortsätter att odla sin majs eller kassava på sin utpinade jord. Finns det utsikt till bra betalning kan hon ta hackan och odla upp ytterligare ett stycke. Uteblir förtjänsten får hon ta tomatkorgen och sätta sig vid vägkanten igen. Det lär inte svenska pensionsfonder kunna ändra på.

Fakta

Fakta om den Gröna Revolutionen

Den Gröna Revolutionen var ett paket av högavkastande utsäden, subventionerad konstgödning och bekämpningsmedel samt infrastruktur och krediter. Idag arbetar forskarna med den Gröna Revolutionen 2.0 som ska kombinera hög avkastning med hållbarhet ur miljö- och klimatsynpunkt.