Städer och bin – ett ömsesidigt beroende?

Den hållbara staden är en stad där alla behövs – även blommor, grödor och bin. Kanske är det dags att vi planerar in blommande ängar och gröna stråk i våra städer menar Anna Persson, forskare vid Biologiska institutionen, Lunds universitet.

Anna Persson har tillsammans med sina kollegor inom forskargruppen Biodiversitet och Bevarandevetenskap studerat hur pollinerande insekter, främst bin, påverkas av landskapet som omger dem. Vad vi kanske inte tänker på är att staden också är ett landskap där pollinerande insekter både skulle kunna trivas och – ur vår synpunkt – även behövas. Hur vi bygger staden påverkar den biologiska mångfalden och mångfalden avgör i sin tur vilka ekosystemtjänster, exempelvis pollinering, vi kan få tillgång till.

– Vi behöver ett nytt sätt att planera städer, säger Anna Persson. Vad människan behöver överlappar ofta med vad andra organismer, exempelvis bin, behöver.

Varför bry sig om bin?

Det finns nästan 300 arter av bin (inklusive 40 arter av humlor) i Sverige och många arter riskerar att försvinna berättar Anna Persson. Forskarna ser att det blir färre och färre bin framförallt i jordbrukslandskapets likriktade slättmiljö. Det kan bero på att vi har minskat resurserna i landskapet – det finns färre boplatser och färre, och sämre, habitat att hitta föda i ­– samt att det finns sjukdomar på bin.

”Stadsängar skulle kunna bidrar med mer än bara biologisk mångfald och vacker natur.”

Minskande biologisk mångfald bland pollinerande insekter leder ofta till sämre pollinering. Olika arter av bin kompletterar varandra eftersom de lever på olika sätt, föredrar olika blommor, är aktiva vid olika tidpunkter på säsongen och är olika känsliga för väder och vind.

– Problemet kan inte lösas med att bara sätta ut fler bikupor för honungsbin, säger Anna Persson. I de flesta miljöer krävs en mångfald av pollinatörer.

Framtidens stad behöver pollinatörer

Även om fler bin inne i staden inte är lösningen för landsbygdens problem med pollinering, kan en mångfald av bi-arter i staden hjälpa oss dels med stadsodling och lokal matproduktion, men framförallt med att skapa en behaglig och hållbar miljö. I en hållbar stad behöver vi vegetation och gröna strukturer som kan klara av kommande klimatförändringar. Hållbara parkmiljöer skulle kunna ha inslag av ängar tycker Anna Persson, eftersom de skulle gynna flera arter av pollinerande insekter.

– Stadsängar skulle dessutom kunna bidrar med mer än bara biologisk mångfald och vacker natur. Det är även en kulturhistorisk gärning att visa hur det fungerar med ängsskötsel. Därutöver skulle vi kunna få ut bioenergi av resterna efter att ängen är slagen, säger Anna Persson.

Planera för hållbar stad

För att bevara en mångfald av bi-arter behövs alltså en mångfald av miljöer. Förutom att bin söker föda (pollen och nektar) från olika sorters blommor har de också olika preferenser när det gäller var de bygger sina bon. Exempelvis bygger våra humlor bon på och i marken i gamla sorkbon, grästuvor eller mossa, men även i ihåliga träd och fågelholkar. Vildbin kan behöva områden med öppna solbelysta sandiga ytor, grusig mark eller gammal ved med insektsborrhålgångar.

I staden finns redan idag unika miljöer som parker, trädgårdar, kolonilotter, vägrenar och öde- och industritomter där bin kan trivas. Om Anna Persson fick bestämma skulle vi sluta hårdgöra ytor och asfaltera parkeringsplatser och i stället visa respekt för och bevara våra grönområden.

– Sluta göra som man alltid gjort och börja tänka på vad som är viktigt, uppmanar Anna Persson. Se staden som en del av landskapet, ta in och knyt ihop staden med det naturliga landskapet utanför. Istället för att planera varje enskild grönyta eller tomt för sig bör man hta ett landskapsperspektiv och se till så att man får gröna stråk som ger tillräckligt stora grönytor och mat till alla bin hela säsongen.

Text: Pia Romare

Foto: Kennet Rouna

Publicerat: 2014

Fakta

Pollinering

Pollinering är en mycket viktig process eftersom det är den som möjliggör att växter förökar sig och kan fortleva. Pollinering är också en förutsättning för produktion av många frukter och grönsaker. Pollinering är därmed en viktig ekosystemtjänst som dessutom har ett högt ekonomiskt värde. Pollinering utförs framför allt av insekter som humlor, solitära bin och honungsbin. De tiotusentals arter av vildbin som finns världen över pollinerar, tillsammans med honungsbiet, en tredjedel av vår föda.

Ekosystemtjänster

Ekosystemtjäster – När andra organismer interagerande med sin omgivning (exempelvis bin som pollinerar grödor) på ett sätt som är till nytta för människans samhälle kallas dessa processer för ekosystemtjänster. Andra liknande exempel är: växters näringsupptag från vattendrag, marklevande organismers förmåga att öka jordars vattenhållande egenskaper och skadedjurbekämpning med hjälp av naturliga fiender.

Rapport om biologisk mångfald i urbana miljöer

Tillsammans med andra inom forskargruppen Biodiversitet och Bevarandevetenskap har Anna Persson satt in sin forskning i ett större sammanhang i en syntesrapport om biologisk mångfald i urbana miljöer:

Persson & Smith 2014. Biologisk mångfald i urbana miljöer – förutsättningar, fördelar och förvaltning. CEC Syntes Nr 02. Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet. ISBN 978-91-981577-2-7