Bättre diagnosticering för prostatacancer

Genom att mäta kroppens halter av utvalda mikroRNA finns förutsättningar att ställa diagnos och prognosticera sjukdomsutveckling vid bland annat prostatacancer.

MikroRNA är små molekyler som finns i kroppens celler med förmåga att påverka bland annat generna. Upptäckten ägde rum i början av 1990-talet och i dagsläget är cirka 2 000 humana mikroRNA kända. Forskningen kring mikroRNA är omfattande och intresset för att få fram mikro-RNA-baserat läkemedel är stort.

– Liksom många andra tror jag att det kan komma snart. Längst har man hunnit inom hepatit C där det nu pågår patientstudier, berättar Olivia Larne, som disputerat i ämnet på Laboratoriemedicin Malmö, Lunds universitet.

Olivia Larne har studerat ett urval mikroRNA med syftet att undersöka om det finns några samband mellan nivåerna av dessa och utveckling av prostatacancer.

Hon har bland annat provat en mätmodell som kunde förutspå metastaser och aggressivitet bättre än det så kallade PSA-test som nu är standard inom hälso- och sjukvården för att diagnosticera prostatacancer. Modellen innebär att man beräknar ett värde som bygger på en kombination av nivåerna hos fyra olika mikroRNA.

– Den nya modellen med mikroRNA skulle kunna bli ett befogat komplement till ett PSA-test så att prognos kan ställas. Och förhoppningsvis utvecklas mättekniken över tid så att det kan bli enklare att mäta via ett vanligt blodprov, säger Olivia Larne.

Olivia Larne har visat att ett enskilt mikroRNA, miR-183, påverkar PSA-nivån och att detta eventuellt påverkar PSA-testet. I undantagsfall är PSA-nivån låg trots att det finns en tumör. Detta kan bero på låg nivå av miR-183.

Av betydelse är även fynden kring ett mikroRNA med beteckningen miR-145. Denna molekyl kunde i experiment reglera androgenreceptorn som är viktig för både cancerogena och normala prostataceller och deras tillväxt.

– Genom sin förmåga att hämma androgenreceptorn finns en potential att forska vidare kring möjligheterna att använda miR-145 för behandling av patienter med prostatacancer så att dessa inte utvecklar aggressiva tumörer, säger Olivia Larne.

Därtill är miR-145 intressant i cancersammanhang redan sedan tidigare, eftersom andra forskare har kopplat den till funktioner som är viktiga för tumörbildning, exempelvis cancercellers delning och tillväxt samt kontroll av stamceller och blodkärl.

Text Björn Martinsson / uppdaterad av Pia Romare 2014

Fakta

Fakta PSA-test

PSA-testet är ett enkelt blodprov som ofta leder till utredning av exempelvis prostatacancer, men tyvärr är PSA provet en alltför trubbig metod som inte alltid kan skilja mellan långsamväxande och aggressiva tumörformer.

 

 

Fakta prostatacancer

Prostatacancer är en av de allra vanligaste cancerformerna och drabbar cirka 10 000 svenska män varje år. Trots omfattningen och sjukdomens allvarlighetsgrad saknas ännu förebyggande behandlingsalternativ och ett problem är att man inte kan skilja mellan mer beskedliga och aggressiva tumörer på ett tidigt stadium.

Det är en utbredd uppfattning att många män låter sig opereras i onödan, med risk för olika negativa biverkningar.

Bland dem som behandlas med kastrering vid svårare former av prostatacancer återkommer sjukdomen ofta inom några år och då finns bromsmediciner men ingen direkt botande behandling att erbjuda.

 

Fakta androgenreceptorn

Androgenreceptorn är ett protein och har en viktig funktion i mannens fortplantningssystem. De manliga könshormonerna testosteron och dihydrotestosteron binder till receptorn, som därefter vidareförmedlar den hormonella effekten genom att reglera andra gener.

Fel i receptorn kan i sin allvarligaste form göra att individer med manlig kromosom-uppsättning utvecklas till flickor under fostertiden medan mildare defekter bland annat kan leda till sjukdom och infertilitet.