Vattenmaffia profiterar på fattiga människor

Trots lagar och regler om vatten till alla för en rimlig kostnad så drabbar vattenbristen de fattigaste hårt. I slumområden i stora städer har olagliga vattenmaffior dykt upp som profiterar på människors desperata behov av vatten. Maryam Nastar har studerat vattenpolitiken i två snabbt växande städer, Hyderabad i Indien och Johannesburg i Sydafrika.

Dessa städer har båda visioner om att alla ska ha tillgång till rent vatten. Men i de slumområden i Indien som jag har studerat visade det sig att det bara fanns tillgång till vatten några enstaka gånger i veckan. I områden utan vattenledningsnät är de fattiga hushållen beroende av vatten från tankbilar. Och de får betala mer per liter vatten jämfört med hushåll som är anslutna till ett vattenledningsnät, säger Maryam Nastar.

Hyderabad är en av Indiens största städer, med en befolkning på nära sju miljoner människor. Det är en snabbt växande stad med bland annat centrum för IT och läkemedelsindustri. Även Johannesburg är en miljonstad och Sydafrikas främsta handels- och finanscentrum. Båda städerna har tydligt deklarerat att deras vision är att skapa en jämlik stad för alla. Samtidigt har städerna ett historiskt bagage av ojämlikhet – dels genom den tidigare rasdiskrimineringen i Sydafrika, dels kastsystemet i Indien.

Slumområdena i städerna är också stora – så många som en tredjedel av invånarna i Hyderabad bor i hus utan fungerande vatten, avlopp och elektricitet.

– När det gäller vattenförsörjningen i dessa områden kan den vara ordnad på lite olika sätt, säger Maryam Nastar. Ibland delar till exempel flera familjer på en vattenkran. Ibland kommer tankbilar med vatten några gånger i veckan till kvarteret, vilka i vissa fall misstänks ägas av en olaglig ”vattenmaffia” som profiterar på människors desperata behov av vatten.

Det var en chockerande upptäckt, berättar Maryam Nastar, att trots lagar och löften om vatten till alla för en rimlig kostnad, har så många problem med att få tag på rent vatten. Hon tycker också att det verkar som om Världsbankens krav på städerna för att de ska få lån, innebär att vattnet måste ”kommersialiseras” av staten.

– I praktiken tycks detta system fungera lika illa som den privatisering av vatten som Världsbanken efter mycket kritik för tio år sedan beslöt sig för att inte längre arbeta för.

Maryam Nastar menar att vattenbristen i de växande storstäderna i utvecklingsländerna inte bara är en följd av klimatförändringarna, utan även av en orättvis fördelning och distribution av vatten.

– Därför handlar frågan om städernas vattenbrist ytterst om de beslutsprocesser som påverkas av marknaden i kombination med en ojämlik historisk utveckling i dessa länder, säger hon, och pekar på att det finns saker att göra för att förbättra läget.

– Om missgynnade grupper höjer sina röster kan det få effekter. Det finns exempel på hur det har lett till att städer lyckats stå emot bolagisering av vattenförsörjningen eller att resurserna fördelats mer rättvist.

– Det är viktigt att förstå de verkliga orsakerna bakom vattenbristen, säger Maryam Nastar. Först då kan man hitta lösningarna.

Text: Nina Nordh

Bild: Catrin Jakobsson