Jakten på apan

Afrikas människoapor, apor och halvapor trivs i skogar med mycket fruktbärande träd. De äter av frukten och som följd av detta sprids trädens frön. Människor jagar i sin tur apor och andra vilda djur för föda och har gjort så i mer än 40 000 år. När endast små grupper av människor livnär sig på viltkött fungerar balansen i naturen. Men när jakttrycket ökar kan detta få oanade konsekvenser för Afrikas skogar, visar Ola Olsson och hans kollegor från Lunds universitet.

Jakt har historiskt sett varit en naturlig och nödvändig del i kampen för överlevnad. När jakten bedrivs på ett ohållbart sätt kan detta dock leda till lokal eller total utrotning av djurarter.

Hela grupper av fruktätande djur har redan försvunnit på grund av jakt i områden av Afrika, Sydamerika och Asien.

– Även lokal utrotning kan leda till problem om de jagade arterna, såsom de fruktätande aporna i Afrika, har avgörande betydelse för det ekosystem de lever i, säger Ola Olsson forskare i biodiversitet.

Ola Olsson och hans kollegor har studerat de ekologiska effekterna av att apor försvinner från skogen, genom att studera sammansättningen av däggdjur och fåglar, samt av trädplantor, i ett regnskogsområde i sydöstra Nigeria. Där valde de ut tre undersökningsområden där det bland annat fanns flera arter apor som mandriller, schimpanser och gorillor. Dessa platser jämfördes med tre områden där sammansättningen av uppvuxna träd var likartad, men där aporna försvunnit på grund av jakt.

”Dessa regnskogar kommer att förändras om aporna försvinner.”

Forskarna fann att djurlivet var förändrat i skogarna där aporna inte längre fanns kvar. Exempelvis hade förekomsten av vissa däggdjur såsom stora gnagare ökat. Men framförallt var det växtligheten som förändrats dramatiskt i dessa skogar. Det syntes tydligast när man tittade på vilka arter av träd som förökat sig, det vill säga, som hade nyuppkomna trädplantorna. I skogarna med jakt fanns färre arter och trädplantor vars frön sprids av apor, och fler plantor vars frön sprids med hjälp av vinden.

– Våra resultat förutspår att dessa regnskogar, även de som är skyddade från trädavverkning, kommer att förändras ganska markant om aporna försvinner, säger Ola Olsson. I förlängningen skulle förändringarna kunna innebära att apor inte heller kan återintroduceras till de områden där de utrotats, eftersom det inte längre skulle finnas tillräckligt med föda för dem!

Inom studien har forskarna även besökt byar i och i närheten av de utvalda skogarna för att fråga människorna där om vad jakten och skogen betyder för dem. Det visar sig att kött från vilt är den vanligaste typen av kött som äts i byarna. Byborna äter mest stora gnagare som piggsvin och rörråttor, men även apor, inklusive schimpans och gorilla. Huvudsakligen jagar de antingen till husbehov eller köper köttet direkt från jägare i byn.

– Att jakten i vissa av skogarna vi besökte blivit ohållbar verkar främst beror på befolkningsökningen och minskande skogsarealer, säger Ola Olsson.

Text: Pia Romare

Fakta

Utan apor ingen frukt

Ola Olssons studie visar även att byborna samlar in mycket frukter och nötter i skogarna. Dessa resurser uppskattas ha ett större ekonomiskt värde än köttet. Utan apor i skogarna riskerar även dessa resurser att minska eller försvinna på lång sikt.

 

 

 

Varför ökar jakten i Afrika?

Jakten på viltkött i Afrika har ökat i omfattning under de senaste decennierna. Ökningen beror inte bara på att befolkningsökningen har lett till större efterfrågan på kött och att skogsarealerna minskar, utan även på förbättringar i infrastruktur. Nya vägar som byggs i samband med skogsavverkning möjliggör både större tillgänglighet på byten och bättre transporter av viltkött in till städerna. Viltköttet, som är en viktig proteinkälla för många fattiga människor i Afrika, har nu även funnit en marknad i städer runt om i världen och jakten i Afrika bedrivs till stor del av icke-lokala, kommersiella jägare. Samtidigt är många människor på landsbygden beroende av jakt på vilt som en buffert för klara sig genom svåra tider, eller för att få extra inkomster till särskilda behov.