Saftig blir torr

Tänk dig att du bor i ett land där det odlas och växer ett överflöd av frukt, men där det inte går att bevara den så att den räcker hela året. Så är det för närvarande i många afrikanska länder, till exempel i Moçambique. Fram till nu har det saknats ett enkelt sätt att ta tillvara frukt som annars ruttnar bort. Randi Phinney och hennes kollegor vid Lunds universitet och i Maputo, Moçambique, lanserar påsar gjorda av ”andningsbar” textil som ett nytt sätt att torka frukt.

Moçambique är ett land som kämpar mot undernäring även fast landet är rikt på naturresurser och har ett stort utbud av grödor. Här blir skördade frukter och grönsaker snabbt förstörda om de inte äts omedelbart, och mycket frukt når aldrig slutkonsumenterna. En orsak till detta är att de flesta konserveringsmetoderna endast är ekonomiska i större skala och kräver mycket energi och bra transportinfrastruktur. En annan orsak är att stora mängder av både odlade och vilda frukter aldrig ens skördas på grund av att växtsäsongerna är korta.

När Petr Dejmek, nu professor emeritus vid institutionen för livsmedelsteknologi vid Lunds universitet, var i Moçambique på utflykt med studenter från Eduardo Mondlane-universitetet i Maputo, såg han att mycket av citrusfrukterna går till spillo under säsongen. Utifrån denna insikt fick han idén till en ny bevarandeteknik; med hjälp av det soliga klimatet och påsar gjorda av vattentätt, andningsbart tyg, skulle även saftiga frukter kunna torkas till att innehålla så lite vatten att de skulle kunna bevaras.

Den nya tekniken fick namnet ”solar assisted pervaporation” (SAP), vilket ungefär betyder avdunstning med hjälp av solen. Kort beskrivet fungerar SAP-tekniken genom att värmen från solens strålar får vattenånga att avdunsta ut genom påsar vilka är tillverkade av en speciell textil. När påsarna är fyllda med exempelvis citrusfrukternas saft eller fruktkött, blir saften mer och mer koncentrerad efter hand som vattenånga försvinner ut.

”Med hjälp av andningsbara påsar och solenergi kan vi skapa koncentrerade juicer.”

Detta är första gången som denna typ av andningsbara textil – framtagen i samarbete med ”Smart textiles”-projektet vid Borås Högskola – används för att koncentrera livsmedelsprodukter. Randi Phinney, doktorand vid LTH, arbetar med utveckling av och forskning om SAP-tekniken.

– Som ett första steg har vi nu visat att genom att använda andningsbara påsar och solenergi är det möjligt att skapa koncentrerade juicer eller ta fram torkad frukt som också kan lösas upp till juice igen, säger Randi Phinney.

Under de kommande åren kommer hon och hennes kollegor att arbeta vidare med att optimera konstruktionen, processen och egenskaperna hos textilen samt med att få en större insikt i vad det är som gör att tekniken fungerar. Marilyn Rayner, Randi Phinneys huvudhandledare, påpekar att det även är viktigt att se helheten, inklusive det sociala perspektivet, så att man förstår vilka behov som finns innan man designar och slutför en produkt.
Därför kommer Randi Phinney snart att återvända till landsbygden i provinsen Inhambane i Moçambique, både för att låta några av bönderna och familjerna pröva metoden med lokala frukter, men också för att fortsätta bedriva marknadsundersökning.

– Vår grundidé är att påsarna framförallt måste vara hygieniska och lätthanterliga och att de måste gå att tvätta och återanvända, säger Randi Phinney. Men, vi behöver ställa fler frågor som; hur ska påsarna se ut för att vara attraktiva att införskaffa, hur kan de bäst förslutas, vilken storlek på påsar fungerar bäst, hur kan vi bäst anpassa produkten för att passa användarnas livsstil, etcetera.

Text: Pia Romare

Foto: Randi Phinney

Fakta

Pervaporation

Pervaporation: en bearbetningsmetod för separation av blandningar av vätskor genom partiell förångning genom ett membran.

Så torkas frukt i påsar

Placera frukt i påsen, frukten kan antingen vara i form av saft, skuren i bitar eller mosad. Förslut påsarna och låt dem torka antingen hängande i solen eller liggande på ett galler i solen eller i en soltork. Torktiden är några dagar beroende på temperaturen, den relativa fuktigheten, luftströmmen, och tjockleken av frukt- eller saftlagret inuti påsen. På detta sätt är det möjligt att framställa juicekoncentrat, marmelad, sylt och torkat fruktgodis.

Så här fungerar det: Om du fyller torkpåsar med fruktsaft eller fruktmos rinner inte vätskan ur, men med tiden lämnar vattnet påsen i form av ånga och fruktsaften blir allt mer koncentrerad. Tekniken bygger på skillnaden i relativ luftfuktighet inne i och utanför påsen. Så länge luften är torrare utanför påsen kommer vattenånga att transporteras ut ur påsen. Detta beror på den andningsbara textil, som består av ett tygskikt och ett andra skikt (membran) som bara tillåter vattenmolekyler att diffundera ut (en process benämnd pervaporation).

Ökande temperatur och minskande relativ fuktighet i allmänhet ökar avdunstningen. I en soltork kan torkningshastigheten öka ytterligare. Genom att det i soltorken skapas en lufttemperatur som är högre än i omgivningen minskas den relative luftfuktigheten och torkningstiden förkortas. En enkel indirekt soltork är exempelvis konstruerad så att en naturlig luftström skapas då luften strömmar in genom en tunnel med svart botten och glastak, blir uppvärmd, och sedan strömmar ut genom en skorsten i en ansluten trälåda.

Fördelar med SAP-tekniken

Fördelar med SAP-tekniken:

Tekniken är tänkt att användas av småbönder och familjer för att bevara frukt direkt i samband med skörd. Påsarna är enkla att använda och kan hanteras utan att man spiller. Tekniken med påsar är också hygienisk. Dels skyddas frukten från råttor, fåglar och damm, dels hindrar membranskiktet att bakterier och virus kan komma in. Många citrusfrukter är även så sura att de bakterier och virus som kan ha följt med in i påsen, har svårt att överleva där. Frukten blir därför inte dålig inuti påsarna under torktiden. När frukten blivit tillräckligt koncentrerad är den färdiga produkten stabil nog för att lagras under lång tid – och utan att kylning behövs.