Drönarbilder kan lösa afrikansk jordbruksgåta

Nyckeln till ett mer välmående Afrika ligger i att småjordbruket förbättras. Åtminstone om man vill se förändringar inom en överskådlig framtid. Det menar Göran Djurfeldt som tillsammans med Ola Hall nu har dragit igång ett projekt där man med hjälp av drönare ska försöka förstå varför skördar varierar så mycket från åker till åker, trots till synes liknande förutsättningar.

Göran Djurfeldt är en av Sveriges främsta experter på afrikanskt jordbruk. Tillsammans med Agnes Andersson Djurfeldt och Magnus Jirström driver han sedan drygt ett årtionde jätteprojektet Afrint, som handlar om intensifiering av afrikanskt jordbruk. Inom detta har man tillsammans med afrikanska och svenska forskare gjort omfattande intervjuer med personer från 4000 småjordbruk i nio afrikanska länder. Syftet är att kunna följa utvecklingen över tid och se vilka av småjordbrukarnas metoder och försörjningsstrategier som fungerar och vilka som inte gör det. Man har kommit fram till att för lite användning av gödsel, för små jordplättar, dåliga grödor och långa avstånd till marknader är de viktigaste orsakerna till att småbönder har svårt att leva på sin jord. Men det förklarar inte allt.

– I Afrika söder om Sahara lever 70 procent av människorna på jordbruk och eftersom befolkningen förväntas fördubblas fram till 2050 är det viktigt att det produceras så mycket som möjligt på de åkrar som finns, säger Göran Djurfeldt.

För att fullt ut förstå varför två bönder med tillsynes lika förutsättningar ändå kan få så olika skördar räcker det inte med att intervjua bönderna. Därför bestämde man sig för att komplettera intervjuerna med fjärranalysteknik, det vill säga satellitbilder med kamera som registrerar fukt, vegetation och värme. På så sätt får forskarna en fysisk karta som visar kvalitén på odlingarna och marken.

– Vi kan se om plantorna är stressade, om det finns för mycket ogräs eller om jorden är för torr, säger Ola Hall som anslöt till Afrikaforskarna eftersom han är specialist på att studera jordbruksutveckling via satellitbilder.

”Drönare som flyger under molnen kan ta mer detaljerade bilder.”

I Afrika söder om Sahara är det dock svårt att använda vanliga satellitbilder eftersom åkrarna är små och det är mycket moln i vägen. Därför testar Ola Hall och Göran Djurfeldt nu att montera sin kamera på drönare som flyger under molnen och därför kan ta mer detaljerade bilder.

– Vi har varit nere i Kenya och testflugit och tekniken fungerar bra, säger Ola Hall och berättar att man till att börja med kommer att använda sig av drönare i fyra av de byar som finns med i Afrint-projektet; två i Kenya och två i Ghana.

I projektet finns förutom sociologer och kulturgeografer från Lund även agronomer från SLU. På så sätt kommer fjärranalysbilderna och intervjuerna att kompletteras med fysiska jord- och växtprover.

– Vi ska täcka in alla faktorer som kan påverka skördarna. Från jordmån och jordbruksteknik till byarnas lokala styre och uppdelning av jorden, säger Göran Djurfeldt. Tanken är att kunna förse regeringar och biståndsorganisationer med bästa tänkbara och praktiskt användbara förklaringar till dåliga skördar. Då kan man arbeta med att utveckla bättre metoder och mer effektiv rådgivning.

Alla de byar som dokumenterats via projektet Afrint kommer inte att fotograferas via forskarnas drönare. Däremot ska forskarna jämföra befintliga satellitbilder med drönarbilderna för att på så sätt bli bättre på att uttyda de mindre detaljerade satellitbilderna. Eftersom bilder från satelliter finns att tillgå från långt bak i tiden kan man också se förändringar i jordbruket som beror på externa faktorer, som exempelvis klimatet.

I flera länder i västvärlden, bla annat USA, blir det allt vanligare att man använder sig av satelliter och fjärranalys i så kallat precisionsjordbruk. Det handlar om att bli mer miljövänlig och inte vattna och gödsla mer än vad som precis behövs, men också om att maximera sina skördar.

Göran Djurfeldt drar paralleller mellan dagens afrikanska småjordbrukare och 1800-talets Sverige:

– De problem som exempelvis smålänningarna brottades med hade kanske kunnat lösas om man haft mer kännedom om jorden och kunnat anpassa metod efter jord.

Text: Ulrika Oredsson