Nomadtält ger bättre skydd i Mellanösterns flyktingläger

Vi talar om en flyktingkris i Sverige. Men den verkliga krisen finns i de tillfälliga flyktinglägren i Mellanöstern där tusentals flyktingar, och potentiella migranter, lever för närvarande. Bristen på skydd i lägren gör att människor lider och dör. Arkitekten och forskaren Marwa Dabaieh har tagit fram en ny tält- och lägerkonstruktion som bygger på beduinska förebilder.

MÅNGA LÄGER har uppförts i Egypten, Jordanien och Libanon för att härbärgera de tusentals flyktingar från Syrien som lämnat landet sedan upproret startade i mars 2011. För närvarande dras lägren med såväl sociala som hälsomässiga problem och antalet döda ökar i förhållanden som växlar mellan mycket höga och mycket låga temperaturer. När extrem kyla och snöstormar drog in över Mellanöstern vintern 2015 förlorade många livet.

Marwa Dabaieh såg att läget var akut. Tillsammans med sin egyptiska forskarkollega Ahmad Borham gjorde hon förra året en jämförande studie av flyktinglägren och traditionella beduinläger i Mellanöstern. Hon intervjuade flyktingar i lägren och beduiner som levde enligt traditionella mönster för att få en bild av deras levnadsförhållanden och hur deras tält var byggda och anlagda.

– De flesta av tälten i flyktinglägren ger ingen bra komfort för de som bor där, säger Marwa Dabaieh.

Ett annat problem är anläggningen av lägren. När tälten är uppställda enligt ett fast rutmönster är det svårt att tillgodose avskildhet, hygien och andra sociala behov. Tälten i flyktinglägren är vanligen också dyra att tillverka och har en kort livslängd. Målet för undersökningen var att åstadkomma en bekväm och enkel men också billig och hållbar lösning för de tillfälliga flyktingtälten.

Takdelen består av dubbla skikt av den tänjbara ylletältduken. På sommaren bildas en luftspalt mellan de två skikten vilken medger en luftrörelse och därmed minskar värmeinflödet. På vintern skapar de två skikten en tjock värmeisolering. Innertaket är högt på vintern för att släppa ut den varma luften med låg densitet genom öppningen högt upp. På vintern minskar man takhöjden för att ta vara på värmen genom att stänga sidorna för att inte släppa ut luft. Det översta tält-skiktet kan dessutom sträckas ut i en lutande form som skydd mot vinterns regn och snöfall.

MED INSPIRATION FRÅN DE TRADITIONELLA SVARTA BEDUINTÄLTEN har Marwa Dabaieh tagit fram en alternativ tältkonstruktion för flyktinglägren. Materialet bör, menar hon, vara ull, som i beduintälten, eftersom det är tåligt, värmereglerande och flexibelt. En fördel med att ytlagret består av töjbar ull är att det kan sträckas ut under vintern så att regn och snö rinner av.

– Möjligheten att anpassa den inre och yttre takhöjden och sidorna skiljer den här konstruktionen från alla andra, säger Marwa Dabaieh.

Taket bör bestå av två lager så att en luftspalt mellan lagren kan minska värmeökningen under sommaren medan de två lagren ger en tjock isolering under vintern. Inomhusklimatet blir dessutom ännu bättre om den inre takhöjden är flexibel, så att den är högre på sommaren och lägre på vintern, menar Marwa Dabaieh.

I STÄLLET FÖR DEN NUVARANDE ANLÄGGNINGEN AV FLYKTINGLÄGREN föreslår Marwa Dabaieh en flexibel lösning där tältens lägen och öppningar anpassas efter väder och årstid. Modellen, som bygger på hur traditionella beduinläger är anlagda, har två fördelar jämfört med den nuvarande formen för flyktingläger: värmeförhållandena inom- och utomhus blir mer behagliga större delen av året och de gemensamma utrymmena kan göras olika stora och möjliga att avgränsa.

Marwa Dabaieh hoppas nu att kunna sprida sin idé och skapa anständiga förhållanden för flyktingarna.

– Just nu håller jag på att tillverka en prototyp för att testa hur tältet fungerar i verkligheten, under såväl vinter som sommar. Det kommer att ge större trovärdighet och visa att resultatet av undersökningen är genomförbart, säger Marwa Dabaieh.

Text: Pia Romare

Illustration: Marwa Dabaieh

Fakta

Marwa Dabaieh

Marwa Dabaieh är arkitekt och postdok vid Lunds universitet. Hon arbetar också med en modell för ett flyktingläger för svenska förhållanden.

Ahmad Borham är en fristående stadsforskare som arbetar med arkitektur och undervisning vid Arab Academy for Science, Technology & Maritime Transport och Amerikanska universitetet i Kairo.

Beduintältet

• Tälten kan snabbt resas och tas ner och därmed flyttas runt enkelt.
• Tältduken vävs av gethår eller en blandning av fårull och kamelhår.
• Ullgarnet har många värmereglerande egenskaper, dvs materialet suger upp värme. Den lösa väven sprider värmen inomhus och släpper ut hetta. Vid väta sväller garnet genom att täppa till hålen. Dessutom stöter fibrernas oljighet bort regn och vatten. Tälten anpassar sig till de mest olikartade miljöer, från extremt torra till extremt kalla.
• Ullgarnet är också töjbart och flexibelt.
• Beduintält har en livslängd på 5–6 år, vilket är lämpligt för tillfälliga läger.
• Om ullgarnet maskinvävs tar det cirka 14 timmar att tillverka ett tält på 35 kvadratmeter.

Den flexibla anläggningen

Den flexibla anläggningen, tillsammans med de enkelt flyttbara tälten, gör det möjligt att anpassa tältens läge efter väderlek och årstid. Tälten kan stå öppna mot solen under höst och vinter och bort från solen under sommaren. Under vintern kan oregelbundenheter i passagen mellan tälten fånga upp vindarna och sänka vindhastigheten. Under sommaren ger oregelbundenheterna möjligheter till skugga medan soldränkta mellanrum kan hjälpa till att reglera utomhustemperaturen mellan tälten.

Beroende på storlek och läge kan de gemensamma platserna som skapas av den flexibla anläggningen ha olika praktiska funktioner. På vissa platser kan man förlägga gemensamma faciliteter som toaletter och duschar. Andra platser kan avsättas för att gemensamt laga mat laga mat, tvätta och diska. Det skulle också finnas möjligheter för avskilda platser och platser där grannar kan mötas och barn leka.