Bredare analys av farliga plack i blodkärl

– Det är den vanligaste dödsorsaken och den mest invalidiserande sjukdomen världen över, säger Isabel Gonçalves, hjärtläkare och professor i kardiologi på Clinical Research Centre i Malmö om förträngningar – plack – i blodkärlen, som om de brister kan leda till hjärtinfarkt och stroke.

– Men idag har vi egentligen bara en behandlingsmetod och vi har för lite kunskaper om vad som skiljer farliga plack från ofarliga, fortsätter hon.

Plack uppkommer när fett ansamlas på blodkärlens väggar. Då fett i normala fall inte ska finnas där, blir området inflammerat och angrips av kroppens immunförsvar. Det bildas en kärna av fett och döda immunceller, då dessa äter så mycket av fettet att de blir förgiftade och dör. Inflammationen stimulerar samtidigt bindvävsceller i kärlväggen att migrera och bilda en kappa runt kärnan för att kapsla in och begränsa förträngningens utbredning. I detta tillstånd kan placket existera i blodkärlet utan att orsaka några symtom. Det är när kapseln runt placket försvagas och brister som det blir farligt. Isabel Gonçalves och hennes kollegor försöker ta reda på varför detta händer och hur man kan hitta farliga plack innan de brister.

TEAMET HAR TILLGÅNG TILL en av världens största och faktiskt den mest detaljerade biobanken med insamlade plack från cirka 900 patienter. Från varje patient har man utöver själva placket även tagit blodprover och olika typer av bilder på placket innan det opererades ut.

– Eftersom vi har så mycket information om placken, så ger det oss möjlighet att göra en mycket bred analys av varje plack, säger Isabel Gonçalves. Vi kan till exempel ta reda på vilka gener som uttrycks och vilka komponenter placken består av.

Då forskarna även har tillgång till blodprover från patienten så kan de undersöka om några av dessa komponenter kan återfinnas i blodet och i så fall användas som biomarkörer, det vill säga en molekyl som om den påträffas kan berätta om hur patienten mår. I så fall kanske ett farligt plack skulle kunna upptäckas med ett enkelt blodprov.

”Eftersom vi har så mycket information om placken, så ger det oss möjlighet att göra en mycket bred analys av varje plack.”

I ett samarbete med Lunds tekniska högskola har man även utvecklat nya tekniker att analysera plack med hjälp av ultraljud. Ultraljud används redan inom sjukvården av till exempel barnmorskor för att undersöka gravida kvinnor.

– Men många av de maskiner som används på kliniker filtrerar bort mycket rådata för att ge en snyggare bild – information som för just placken kan vara mycket viktig, berättar Isabel Gonçalves.

MEN INGENJÖRERNA PÅ LTH KUNDE, med hjälp av matematiska algoritmer, bevara rådatan och omvandla ”bruset” till färger på ultraljudsbilden som gör att man kan undersöka placken mer detaljerat utan att behöva operera ut dem.

Isabel Gonçalves tyckte att det var ett väldigt roligt samarbete. Även om det tog ett tag innan ingenjörer och medicinarna ”talade samma språk”.

– Vi kommer från så olika världar, säger hon och fortsätter. Men när vi väl förstod vad den andre var ute efter så var det ett perfekt giftermål av våra olika kunskaper! Och när vi arbetar tillsammans går det snabbare att få ut nya diagnostikmetoder till patienterna.

Ett annat interdisciplinärt samarbete kom till av en slump då Isabel Gonçalves stod i hissen och pratade med Sören Mattsson, professor i medicinsk strålningsfysik.

– Jag suckade över att jag inte kunde ge svar till mina patienter när de förtvivlat undrar hur länge de har gått omkring med plack i blodkärlen utan att veta om det, berättar hon. Och då svarade han att det kunde han och kärnfysikern Kristina Stenström ta reda på!

Forskarna använde då Kol-14 metoden – en metod som vanligtvis används av arkeologer för att åldersbestämma fornlämningar och fossiler – till att se hur gamla placken var. Det visade sig att vissa delar av dem kunde vara upptill 25 år gamla.

– Om vi kan komma fram till hur man kan förebygga uppkomsten av plack, så lönar det sig med andra ord att börja tidigt! säger Isabel Gonçalves, som idag har svårt att ge några generella råd till hur det skulle gå till, då det saknas vetenskapligt underlag att säga något bestämt.

– Mer än generella hälsoråd, säger hon. Det vill säga, håll vikten, motionera, rök inte, undvik stress och ät en balanserad kost.

Text: Catrin Jakobsson