Forskare ser ljust på kollektivtrafikens utveckling i Skåne

Tänk tåg – kör buss. Så lanseras konceptet när Skåne växlar upp till superbusslinjer på de sträckor där Skåneexpressen kör idag. Dessa superbusslinjer ska kompensera bristen på järnväg och vara snabba och bekväma.

 – Målbilden 2021 är 8 nya effektiva linjer och det ställer stora krav på samverkan mellan Trafikverket, kommuner, myndigheter och regionen, säger Fredrik Pettersson forskare i transportplanering på K2 – Nationellt kunskapscenter för kollektivtrafik.

 Tvärvetenskaplig forskning är grunden för K2s forskning som har nära samarbete med alla som arbetar med kollektivtrafik.

– Vi följer processerna som krävs för att de nya superbusslinjerna ska bli verklighet, och utvärderar hur kollektivtrafiken ska få bättre kvalité och attrahera fler resenärer, berättar Fredrik Pettersson.

PÅ MORGONDAGENS SUPERBUSSAR ska resenären bekvämt kunna vila, arbeta eller läsa.

Det måste även vara lätt och smidigt för bussarna att komma fram och inte fastna i köer. Punktlighet är en viktig ingrediens. Kanske måste man där det är trångt om plats bygga ut, och att lösa propparna blir en rejäl utmaning.

– Propparna finns ofta på de kommunala vägarna men pengarna finns i statliga Trafikverkets budget, berättar Fredrik Pettersson. Det är ett typiskt praktiskt administrativt problem, att pengar för åtgärder ligger i fel budget. Det är mycket intressant som forskare att följa hur aktörerna navigerar i detta administrativa minfält.

Superbusslinjerna, är tänkta att bli mer som ett pågatåg med få stopp på vägen. Och inga stopp på mindre orter, allt för att tjäna in tid.

– Det ska inte finnas busshållplatser utan stationer precis som vid en tåglinje. Det innebär att du i praktiken plockar bort busshållplatser och då blir det kontroversiellt. Några får det sämre men andra får det bättre.

SAMTIDIGT KAN LANDSBYGDEN bli mer levande om superbusslinjer införs. Man kan bo kvar på landet, jobba i en större stad och åka snabbt och komfortabelt kollektivt.

– Politiskt är detta en svår nöt att knäcka och man måste våga prioritera kollektivtrafiken, anser Fredrik Pettersson. Majoriteten av allt resande i Skåne sker med bil, och oftast är resenären ensamåkande. Hur lockar man över bilisterna? Superbussarna ska inte bara vara snabba och bekväma utan även följa samma utveckling som bilen i att vara så miljövänlig som möjligt.

”Politiskt är detta en svår nöt att knäcka och man måste våga prioritera kollektivtrafiken.”

Lundaforskarna intresserar sig av vilka åtgärder som leder till ökat resande och förbättrad kollektivtrafik, och vad är det som bidrar till att resandet känns bra för resenären.

Doktoranden Joel Hansson på K2 har även tillsammans med 30-40 aktörer, som kommuner, kollektivtrafikoperatörer, regionala kollektivtrafikmyndigheter och fordonsindustrin, i två nationella workshops jobbat fram två riktlinjer som ska vara som vägvisare i arbetet med att få superbussarna i rullning. En riktlinje med gul nivå som skisserar upp lägsta standard och en med grön nivå om man väljer att vilja uppnå riktigt hög standard.

Försök görs runt om i landet att förbättra busstrafiken, men oftast satsar man bara på en linje eller ett område med hög turtäthet eller fina bussar. Det är alltså inte bara i Skånes kollektivtrafik man vill tänka buss istället för tåg. I glest befolkade delar av Sverige vill kommunerna gärna hålla landsbygden levande och att bygga ut järnvägen blir för dyrt.

– Jag tror att det finns många ställen i Sverige där superbusslinjer skulle vara genomförbara och ett bra alternativ till bilen, påstår Fredrik Pettersson. Men att satsa på superbussar är ett helt koncept där man måste satsa på flera delar. Det handlar om avancerad samhällsplanering där man politiskt ibland måste våga vara obekväm, även om det kan leda till konflikter, säger Fredrik Pettersson.

FREDRIK PETTERSSON TYCKER att det är problematiskt att sättet man hanterar konflikten mellan tillväxt och miljöfrågor inom transportsektorn oftast har handlat om att bygga ut järnvägen.

– Vi kommer aldrig att ha så mycket pengar som krävs för att bygga järnväg överallt, så varför inte satsa på och använda den infrastrukturen som redan finns effektivt?

Hur ser du på kollektivtrafiken om 20 år?

– Jag är positiv. Även om det fortfarande finns mentala och administrativa låsningar mellan kollektivtrafikens aktörer i Skåne idag, finns det också en otrolig vilja att få till en kollektivtrafik som är som en ryggrad i det regionala utvecklingsarbetet.

Text: Bodil Malmström

Fakta

K2

Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik.  K2 drivs och finansieras av Lunds universitet, Malmö högskola och VTI i samarbete med Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne.

www.k2centrum.se

URBAN ARENA

Lunds universitets har idag Sveriges bredaste och mest flervetenskapliga forskning kopplad till hållbar stadsutveckling och urbana hållbarhetsfrågor. Transportsektorn står för uppskattningsvis en femtedel av vår miljöpåverkan. Vid Urban arena finns flera forskargrupper som arbetar med frågor kopplade till transport och mobilitet.

www.urban.lu.se