Så kan rätt organ hitta rätt mottagare

Principen om att sätta pris med hjälp av utbud och efterfrågan är inte alltid eftersträvansvärd. Ett exempel är när det handlar om mänskliga organ. Men hur ska vi fördela organen istället? På Ekonomihögskolan vid Lunds universitet forskar Tommy Andersson om ett annat sätt att lösa problemet.

Sälj en njure.

Så kan vi säga, lite skämtsamt och ganska vanvördigt, till någon som behöver snabba pengar, men inte vet hur det ska gå till.

I vår del av världen är dock del flesta av oss dock överens om att vi inte vill ha riktigt så mycket marknadskrafter såpass tätt inpå våra kroppar. Det finns områden där vi inte vill låta oss styras av de stenhårda mekanismerna förknippade med utbud och efterfrågan.

SAMTIDIGT FINNS DET RESURSER som vi likväl behöver fördela utifrån någon sorts princip. Det står hundratals svenskar bara i Sverige i kö för att få nya njurar. Runtomkring dem finns nära och kära, beredda att donera njurar, och där finns också de svenskar som skrivit in sig i donationsregistret – men det är inte självklart att just de njurarna passar mottagaren. Organtransplantation är ingen lek. När en person med njursvikt behöver en ny njure måste såväl blodgrupp som vävnadstyp fungera med givarens, för att inte antikroppar ska ställa till det. Och det absolut bästa är att få en njure från en levande donator.

2012 fick nationalekonomen Alvin E Roth Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne – det vi i dagligt tal kallar Ekonomipriset. Han fick det för sitt arbete med matchningsmekanismer: hur kan vi ta tillvara de njurar som människor är villiga att donera, för att så många njurpatienter som möjligt ska kunna få nya, fungerande organ som besparar dem lidande och förlänger deras liv? Algoritmerna för att hitta de mest optimala lösningarna används också i skolans värld, där elever och skolor matchas ihop med varandra utifrån en mängd faktorer.

TOMMY ANDERSSON, PROFESSOR I NATIONALEKONOMI på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, konstaterar att det råkade bli ett nobelpris i helt rätt fält.

– Jag blev inbjuden att tala på Centrum för hälsoekonomi i Göteborg om hur man kunde använda algoritmer för att göra det enklare att matcha rätt patient med rätt donator.

För ett par år sedan utnämndes så Alvin E Roth till hedersdoktor vid Ekonomihögskolan.

– Det var där och då det blev allvar, berättar Tommy Andersson.

Sedan dess har han och hans forskargrupp arbetat vidare och förfinat Roths idéer. Transplantationsläkare och immunologer från fyra sjukhus: Sahlgrenska i Göteborg, Karolinska i Solna, Akademiska i Uppsala och SUS, Skånes universitetssjukhus, är alla djupt involverade.

– Jag är den enda som inte är läkare – det jag gör är helt enkelt att räkna på det, säger Tommy Andersson.

ALGORITMEN BYGGER från början på en som redan är i bruk i USA. Men varför kan vi inte helt enkelt plocka den rakt av till våra svenska sjukhus?

– Det som skiljer Sverige från USA är att vi har annan immunologisk teknik: här kan vi transplantera över blodgruppsbarriären. Självklart vill vi helst ha så många fullt kompatibla par som möjligt – men halvt kompatibla är bättre än ingenting alls. Därför var vi tvungna att modifiera algoritmen och hitta en good-enough nivå.

I tre års tid har Tommy Andersson, av och till, arbetat med saker som har med njurbytesalgoritmen att göra.

– Idag står vi på tröskeln att börja använda systemet, men vi behöver komplettera med en del data som ännu saknas. Det finns saker att utveckla fortfarande. Därtill behöver vi ta hänsyn till rättssäkerhet och patientsäkerhet – och få tillåtelse att gå in och läsa medicinska data, sanktionerat av sjukhusen.

Och arbetet att implementera systemet med att matcha givare och mottagares njurar på alla svenska transplantationscenter växer – nu pågår diskussioner även med norrmän och danskar för att involvera även dem i det stora system där transplantationerna ska optimeras.

– Vi hoppas att resultatet av vårt arbete snart är en naturlig del av transplantationsverksamheten, säger Tommy Andersson.

Text: Evelina Lindén

Foto: Tom Wall, TT