Samverkan nyckeln för framtidens smarta och hållbara städer

Klimatförändringar, en växande befolkning och en ökad urbanisering ställer stora krav på våra städer. För att möta dessa utmaningar krävs samverkan för att utveckla smarta städer. Men vad menas egentligen med en smart stad och hur skapar vi en sådan?

En smart stad är en hållbar stad. En stad där människor vill bo, där företag vill verka och en stad som utnyttjar resurser på bästa sätt. Detta inbegriper alltifrån stadsplanering, energianvändning, infrastruktur och information – och kommunikationsteknologi till sociala aspekter såsom integration, öppenhet och gemenskap. Den smarta staden bygger på en digitalisering och smarta digitala lösningar. Detta menar Lena Neij, professor och föreståndare vid Internationella Miljöinstitutet (IIIEE) vid Lunds universitet.

Lena Neij blev nyligen invald i regeringens strategiska samverkansgrupp för smarta städer som ska bidra till att nå regeringens övergripande mål om minskade utsläpp av växthusgaser, ökad sysselsättning och ökad social delaktighet.

Hon menar att samverkan är en nyckelfaktor för framtidens smarta städer. Samverkan är viktigt för Lunds universitet och genomsyrar majoriteten av alla forskningsprojekt vid Internationella Miljöinstitutet.

– För oss är samverkan med det omgivande samhället en naturlig del av nästan alla forskningsprojekt, i synnerhet vad gäller forskning inom området för smarta städer betonar Lena Neij.

Lena Neij lyfter även fram Lunds universitets breda kompetens inom hållbar stadsutveckling.

– Denna kompetens vill vi ska komma samhället till del. I forskarnätverket Urban Arena vid Lunds universitet deltar närmre 200 forskare inom universitetet, forskare som alla är aktiva i området. Urban Arena arrangerar årligen öppna event för ökad samverkan och fungerar som en viktig inspirationskälla för nya gränsöverskridande forskningsprojekt i samverkan.

Vid Internationella Miljöinstitutet pågår flera projekt som bidrar med kunskap kring smarta hållbara städer. Ett sådant projekt handlar om energieffektivt och hållbart byggande som drivits av forskaren Nora Smedby vid Internationella Miljöinstitutet,

Lokala initiativ för energieffektivt och hållbart byggande

I sitt doktorandprojekt undersökte Nora Smedby hur kommuner i samverkan med byggherrar kan driva på ett mer hållbart och energieffektivt* byggande och samhälle.

Nora Smedby

Idag har enskilda kommuner begränsade möjligheter att ställa högre krav på energieffektivt och hållbart byggande än vad som gäller nationellt, trots att viljan finns. Därför har kommunerna fått hitta andra sätt att få byggherrarna att ta ett större ansvar och höja sina ambitioner för ett mer hållbart byggande.

– I Malmö kommun var samverkan och dialog med byggherrarna, men också bindande regler kopplade till markaanvisningsavtalet, viktiga framgångsfaktorer i detta arbete. Byggherrarna involverades exempelvis tidigt i processen och fick vara med och forma området, något som ansågs attraktivt och viktigt för dem, menar Nora Smedby.

Malmö stad skapade även plattformar för kunskaps- och erfarenhetsutbyte och möjliggjorde för byggherrarna att ansöka om pengar för att hålla en högre ambitionsnivå vad gäller energieffektiviseringen.

Det faktiska resultatet, sett ur ett energiperspektiv, av samarbetet mellan kommunen och byggbranschen var att den beräknade energianvändningen för byggnaderna var lägre för dem som inbegreps i kommunens insatser.

Malmös initiativ på området resulterade även i fler nyetablerade kontakter och samarbeten både byggherrarna emellan och med kommunen med nya möjligheter för att lära av varandra

– Det många vittnade om var att flertalet investeringar för energieffektivisering lönar sig, inte bara för miljön, utan även för den som gör investeringen genom att exempelvis byggnaderna får lägre driftkostnader, förklarar Nora Smedby.

Utvecklande forskningssamarbeten mellan forskare och kommuner

Att få vara en del av och studera pågående projekt i städerna menar Nora Smedby är nyttigt för henne som forskare. Det kan exempelvis bidra till nya forskningsprojekt och inte minst vetenskapliga artiklar genom vilka hon kan dela med sig av erhållen kunskap och erfarenhet till andra, både forskare och kommuner, som kan dra nytta av resultaten.

För att samverkansprojekt av detta slag ska fungera menar Nora att det krävs att man som forskare har en kritisk men konstruktiv inställning och att man inte bara ser problem utan även hittar lösningar, och är villig att dela med sig av dem. Ibland kan detta vara problematiskt då man inom akademin oftast vill låta forskningen gå igenom tidskrifternas granskningsprocesser innan man sprider sina resultat.

– För kommunens del ligger utmaningen främst i att våga dela med sig av sina utmaningar, att inte enbart ”marknadsföra” sig själva, utan att våga ta emot kritik och förbättra sig, menar Nora Smedby.

Vidare menar hon att det även är viktigt att kommuner har förståelse för forskarnas villkor och behov av att förhålla sig självständigt gentemot den externa samarbetspartnern.

– Det gäller att ge och ta när det handlar om samverkan. Vissa saker får man ha förståelse för och anpassa sig efter som forskare, menar Nora.

Nora Smedby

Enligt Nora har samverkan med externa parter i samhället varit väldigt viktigt för hennes forskning och bidragit till att den ständigt hållits relevant. Något som hon personligen tror bli extra värdefullt när forskarna ansöker om ökad autonomi och ett ökat basanslag till universiteten.

Text: Cecilia von Arnold

Foto: Kennet Ruona

Fakta

Energieffektiva byggnader

Menas byggnader som använder mindre energi för byggnadens drift och uppvärmning än konventionella byggnader. Byggnader står för över en tredjedel av den slutliga energianvändningen i Sverige och Europa. Att minska energianvändningen genom olika energieffektiviseringsåtgärder i nya och befintliga byggnader framhålls ofta som det allra mest kostnadseffektiva sättet att minska växthusgasutsläpp internationellt.

 

Urban Arena vid Lunds universitet

Lunds universitets har idag Sveriges bredaste och mest flervetenskapliga forskning kopplad till hållbar stadsutveckling och urbana hållbarhetsfrågor. Forskningen bedrivs vid flertalet av universitetets fakulteter och täcker in ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter av forskningsområdet. All denna forskning samlas inom en unik plattform, Urban Arena, med närmre 200 deltagande forskare. Koordinatorn för Urban Arena är Lena Neij, professor och föreståndare vid Internationella Miljöinstitutet (IIIEE) vid Lunds universitet.

http://www.urban.lu.se

 

Nora Smedbys avhandling

Local environmental governance: Assessing proactive initiatives in building energy efficiency

 

Forskning vid Lunds universitet om smarta städer

Waterportal

Future by Lund

Delba 2050

Urban Magma

Climate kick