Vindkraft – en miljöklok energikälla
Kan vi i framtiden lita på att vinden ger oss el? Regeringen i Sverige vill se att vi 2050 har en energiförsörjning som till största del kommer från förnybara energikällor som inte tar av naturens resurser eller förorenar vår miljö. I detta framtidsscenarium är vindkraften är en viktig spelare.
Jörgen Svensson är universitetslektor vid Industriell elektronik och automation på Lunds tekniska högskola och har varit koordinator för DELBA 2050, ”Den elbaserade ekonomin” – ett projekt med ambitionen att rusta samhället för de utmaningar klimatförändringarna för med sig och underlätta övergången till en ”grön ekonomi”. Utgångspunkten är att framtidens energiförsörjning till stor del kommer baseras på elektricitet, alstrad från förnybara källor. I denna vision kommer vindkraft vara en viktig faktor, förespår Jörgen Svensson. Även solkraft, som har en än större potential.
– Solkraft har dock nackdelen att det bara ger utdelning så länge solen skiner, det vill säga dagtid, säger Jörgen Svensson och fortsätter. Eleffekten kan dessutom variera mycket snabbt beroende på väder och förbipasserande moln. Vindkraft, däremot, kan användas dygnet runt och är en mer stabil energikälla.
ÄNNU EN FÖRDEL MED VINDKRAFT är att det inte ger några nämnvärda utsläpp vid tillverkning.
– Man brukar uppskatta att den energi som krävs för att tillverka ett vindkraftverk har tjänats in ett halvår efter att det tagits i bruk, säger Jörgen Svensson. Och med en livslängd på 25 år, så ger det stor utdelning.
Trots många fördelar med vindkraft, så är det inte alla som jublar när det byggs nya verk. Motargumenten handlar om att de förstör landskapet, för oväsen och utgör en miljöfara då fåglar flyger in i dem och dör.
”Det inte alla som jublar när det byggs nya verk”
– Vilket delvis är sant, säger Jörgen Svensson, varför det alltid görs en grundlig miljökonsekvensanalys när man planerar nya anläggningar. Det finns tydliga regler för hur nära bebyggelse man får placera vindkraftverken för att inte ljudnivån ska bli för hög.
Och visst händer det att fåglar flyger in i verken. Men Jörgen Svensson påpekar att siffran för hur många fåglar som möter detta öde är väldigt låg jämfört med många andra dödsorsaker – inte minst den globala uppvärmningen.
– Visst finns det skräckexempel, berättar han. Vid ett gravt felplacerat vindkraftverk i Norge förolyckades ett flertal havsörnar då det låg nära en klippavsats där många par häckade.
HAVSBASERADE VINDKRAFT DÄREMOT, har faktiskt visat sig ge goda effekter på miljön. Kring fundamenten bildas konstgjorda rev som ger en trygg livsmiljö för fiskar och andra havslevande djur.
Jörgen Svensson tror att framtidens vindkraft kommer bestå av betydligt fler stora havsbaserade vindkraftsanläggningar. Att bygga till havs har många fördelar. Då vindarna inte försvagas av bebyggelse och andra topografiska hinder i landskapet kan de nå högre styrkor och därmed öka elproduktionen hos verken. Till havs kan man dessutom bygga betydligt större och mer effektiva vindkraftverk med en totalhöjd på 200-300 meter och en rotordiameter på 150-250 meter. Jämfört med landbaserade vindkraftverk som idag har en effekt på 2-3 MW skulle dessa ligga runt 8-20 MW.
En möjlig och strategiskt värdefull plats för storskaliga vindkraftanläggningar är Östersjön. Där blåser det inte lika mycket som på exempelvis Nordsjön – vilket både är bra och dåligt. Det blir mindre el men det är lättare att bygga och lättare att komma till för underhåll. Att anlägga större vindkraftsparker till havs mellan länder har fördelen att man får många intressenter vilket öppnar för internationellt samarbete och integrerade elmarknader.
Jörgen Svensson deltar just nu i ett 3-årigt EU-projekt ”Baltic InteGrid”, som undersöker dessa möjligheter i Östersjön.
– Drivkraften att bygga ut vindkraften i Sverige är relativt svag i nuläget, säger Jörgen Svensson. Idag finns ett elöverskott och priset på el är förhållandevis lågt. För att någon ska satsa på vindkraft så måste det vara en lönsam investering.
MEN FÖR ATT MÖTA DE ÖKANDE ELBEHOVEN som framtiden för med sig, är det viktigt att påbörja expansionen i god tid.
-Gamla anläggningar läggs ner samtidigt som elanvändningen ökar de närmsta 30 åren beroende på hur mycket transportsektorn och industrin elektrifieras.
Jörgen Svensson kommer själv från industrin och har jobbat med att bygga vindkraftverk.
LTH erbjuder numera en kurs i vindkraft och intresset hos studenterna har varit stort.
– Jag hade kunnat stanna inom industrin, men känner att jag gör större nytta genom att forska och utbilda andra i strävan mot ett hållbart energisystem. Acceleration av energiomställningen kommer kräva att fler besitter dessa kunskaper. Och genom utbildning sprids kunskap likt ringar på vatten.
Text: Catrin Jakobsson
Fakta
-
Om DELBA 2050
-
Den elbaserade ekonomin erbjuder – liksom redan är erkänt för den biobaserade ekonomin – många men relativt okända och outforskade möjligheter till industriell utveckling.
-
Forskning vid Lunds universitet kring smarta städer
Dela den här artikeln:
