Sakta blir män och kvinnor mer jämställda

Jämställdhet är hyfsat lätt för ett heterosexuellt par – tills barnen kommer. Så har det hetat ett bra tag.

– Men om vi tittar på statistiken ser vi att detta faktiskt har förändrats sedan 1990, säger Maria Stanfors, professor på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Och det som hänt är framför allt att svenska män klivit in och tagit föräldraansvar i större utsträckning än förr.

Sverige kallas ibland för världens mest jämställda land. Vi har, berättar Maria Stanfors som är professor i ekonomisk historia, tämligen små löneskillnader mellan män och kvinnor som har samma jobb.

– Men vi har extremt mycket kvar att jobba vidare med. Jämställdhet handlar väldigt mycket om att leva med sina val. Under ganska lång tid har det varit tyst om den ekonomiska sidan av ojämställdhet.

Män och kvinnor väljer olika när det kommer till karriär och hemarbete. Det visar tidsanvändningsstatistik från SCB, Statistiska Centralbyrån. Maria Stanfors har jämfört hur män och kvinnor fördelat sin tid.

– Kvinnor har under hela 1900-talet och in på 2000-talet gradvis ökat tiden de lägger på betalt arbete, men inte i lika stor utsträckning dragit ner på det obetalda arbetet som görs hemma. Det gör att ett större ansvar för hem och familj finns kvar bland kvinnor.

Den tid som män lägger hemma har ökat. Men de är mycket noga med var de lägger den. Snarare än att tävla med kvinnorna om att beta av sisyfos-sysslorna – matlagning, städning och tvätt – riktar männen in sig på vad man snarast kan kalla investeringar. De gör sådant som ökar värdet på bostaden. Och så lägger de tid på relationen till barnen.

– Lite hårdraget kan man säga att svenska män är mer benägna att ta hand om sina barn än att tömma diskmaskinen.

När kvinnor tar större ansvar för hem och familj tryter såväl orken som tiden när det kommer till karriär.

”Det finns möjlighet att vara jämställda – men vi har med oss normer som påverkar vårt beslutsfattande.”

– Kvinnor är fortfarande begränsade på arbetsmarknaden på ett par olika sätt. Tid och möjlighet att delta i olika arbetsrelaterade aktiviteter, som jobbresor och sena möten. Forskningen visar att det framför allt är det här som påverkar mäns och kvinnors möjlighet att göra karriär. Sverige är unikt med lika möjligheter till utbildning, könsneutralt socialförsäkringssystem och ett skattesystem som behandlar alla som enskilda individer.

– Men i slutändan är det individen som är ansvarig för sina beslut. Det finns möjlighet att vara jämställda – men vi har med oss normer som påverkar vårt beslutsfattande.

Maria Stanfors konstaterar att vi inte alltid är helt ekonomiskt rationella.

– Det som ser ut att vara en bra lösning på kort sikt, är ju inte alltid det på lång sikt. Till exempel att man delar upp föräldraledigheten på ett visst sätt i en viss familj, enligt de omständigheter som råder då beslutet tas. Då kanske man inte ser de långsiktiga konsekvenserna av det.

Det är inte alltid roligt att ta konflikterna hemma om hur hushållsarbetet och barnomsorgen ska fördelas och utföras.

– Men det som historiskt sett har präglat kvinnors steg framåt i utbildning, arbete och familjeliv är att förhandla nya lösningar. Det är vi som individer som är ansvariga för våra beslut, och därmed också för ökad jämställdhet.

Med stöd i statistiken kan Maria Stanfors känna hopp inför framtiden.

– Efter 1990 förändras både män och kvinnors tidsanvändning: Män tar gradvis lite mer ansvar i hemmet, tar kanske ett steg tillbaka på arbetsplatsen – och kvinnor har tagit ytterligare steg ut på arbetsmarknaden framför allt vad gäller mer tid. Och bägge två är angelägna om att tillbringa tid med barnen.

Mamma är inte helt lik sin mamma?

– Nej – hon är lite mer progressiv.

Text: Evelina Lindén

Den 8 mars är du välkommen till Internationella kvinnodagen: Kvinnor – styrkor – möjligheter och hot