Utvecklingen gör forskning om kambodjansk politik än mer angelägen

Vi kan vi lära oss om vårt eget sammanhang genom att studera andra länders styre. Hur upprätthåller vi de demokratiska rättigheterna i Sverige?

Astrid Norén Nilsson, vid Centrum för Öst- och Sydöstasienstudier, forskar om politik i Kambodja. Landet har sedan 1979 dominerats av partiet Cambodian People’s Party och dess statsminister Hun Sen – som med sina 32 år vid makten är en av de politiska ledare som har tjänstgjort längst i världen.

Kambodja, liksom många andra länder i Sydostasien, är formellt en demokrati men utmärks av ett styre med auktoritära inslag. Vid de nationella valen 2013 var den demokratiska oppositionen för första gången nära att besegra regeringspartiet.

– Jag var intresserad av att utforska synen på demokrati och medborgarskap i ett land där många politiska ideologier har satt starka avtryck, men samma parti har varit vid makten i snart fyra decennier. Vad driver en demokratisk förändring framåt – och var blir politik till i Kambodja? säger Astrid Norén Nilsson.

Under 2013-2014 genomförde hon en studie på 192 kambodjaner som omfattade tjänstemän, politiska aktivister, fabriksarbetare och lantbrukare för att undersöka hur de förhöll sig till donationer från politiska partier, en sed som utmärkt landets demokratiska era. Hennes intervjuer visade att det fanns en stark folklig motvilja mot dessa donationer – även bland de kambodjaner som stöttade regeringspartiet.

– Politiska donationer har förlorat i legitimitet bland de breda folklagren. Det verkar finnas en vilja till förändring – något som de senaste valen också visar.

”De politiska strömningarna i Europa och USA tror Astrid Norén Nilsson kan komma att påverka utvecklingen negativt.”

Men, sedan hon genomförde sin studie har det politiska klimatet i Kambodja hårdnat. Demonstranter åtalas för fiktiva förseelser, demonstrationer bryts upp av militären och oppositionella politiska ledare förföljs. Den kambodjanska regeringen har även infört ny lag som gör det möjligt att upplösa politiska partier – något som skulle kunna innebära att det huvudsakliga oppositionspartiet upplöses innan de nationella valen 2018.

Utvecklingen gör forskning om kambodjansk politik än mer angelägen menar Astrid Norén Nilsson. Speciellt eftersom det politiska klimatet har hårdnat i stora delar av Sydostasien, även i länder som länge setts som ekonomiskt och politiskt stabila såsom Thailand och Filippinerna. Thailand styrs nu av en militärjunta, medan den sittande presidenten i Filippinerna har sanktionerat dödandet av tusentals människor i en offensiv mot droghandeln.

Vad det hårdnande klimatet för demokratiska och mänskliga rättigheter beror på är svårt att säga menar hon. En förklaring kan vara ihärdiga maktstrukturer, uppbyggda kring auktoritära ledare och klientelistisk politik. Trots att länderna i Sydostasien är medlemmar i FN och förbinder sig till att upprätthålla deklarationen om allmänna mänskliga rättigheter, och trots att ökade internationella förbindelser och en växande turism har bidragit till att omvärldens ögon har riktats mot ländernas inhemska politik.

De politiska strömningarna i Europa och USA tror Astrid Norén Nilsson kan komma att påverka utvecklingen negativt. Tidigare kunde demokratier som USA och länder i Europa ses som en motpol till auktoritära regeringar – de kunde också ses som en inspiration för invånarna i dessa länder, även om västerländsk demokrati måste definieras och anpassas till en asiatisk kontext. Nu, när högerextrema partier är på frammarsch i Europa och Trump är president i USA har den här motpolen försvunnit menar hon. Det gör att det är fritt fram för de auktoritära ledarna i Sydostasien att återigen kontrollera hur den politiska makten utövas.

– Vi vet relativt lite om vanliga kambodjaners politiska preferenser – det gäller både för akademiker och för kambodjanska makthavare. Genom min forskning kan jag bidra till att identifiera den politiska strävan som olika grupper för – och bygga upp en teoribildning kring synen på demokrati och medborgarskap i icke-liberala stater. Utan sådan kunskap kan vi knappast förstå, än mindre verka för, den demokratiska utvecklingen i landet.

Sist men inte minst anser Astrid Norén Nilsson att vi i Sverige också har något att lära av de politiska systemen i Kambodja och andra länder i Sydostasien. Hon menar att vi ofta inte tänker på vad som händer i den delen av världen – men att de politiska strömningarna där är minst lika viktiga att bevaka som dem i USA och Europa.

­– Genom att bli mer medvetna om vad som händer i Sydostasien får vi en bättre förståelse för hur världen i stort upprätthåller demokratiska rättigheter. Vi kan också bli påminda om hur vi har vi det i Sverige genom att diskutera och jämföra olika styrmodeller.

Just nu forskar hon om olika individer och ’social movements’ som mobiliserar vanliga kambodjaner, både for att se vilka versioner av demokrati som därigenom framhålls, och för att se hur och var politik ”blir till” i dagens Kambodja.

Text: Noomi Egan

Den 10 mars under vetenskapsveckan är du välkommen till Democracy and Human Rights in East and South-East Asia: Developments and Challenges.

Fakta

Klientelism

betecknar ett förhållande mellan personer med olika ekonomisk och social ställning som innebär ett ömsesidigt utbyte av varor och tjänster. Relationen bygger på en personlig koppling och uppfattas i allmänhet som en moralisk förpliktelse.