Kampen mot det onda en täckmantel för privat våld

Frivilliga från USA och andra västländer har de senaste åren anslutit sig inte bara till terrorgruppen IS utan också till militära styrkor som kämpar mot IS.

– De säger att de slåss för det goda men för många är målet inte främst att besegra IS utan att själva ostraffat få utöva våld, säger statsvetaren Nicole Grove. Det handlar om ”våldsentreprenörer” som oberoende av staten kan finansiera sin privata krigföring med hjälp av sociala medier.

Internet och sociala mediers betydelse för radikalisering har mest handlat om islamisk jihadism eller så kallade ensamvargar typ Anders Behring Breivik. En grupp som inte uppmärksammats så mycket är de frivilliga som dragit ut i krig mot IS och anslutit sig till styrkor som exempelvis kurdiska Peshmerga.

Amerikanska myndigheter har dålig koll på dessa IS-hunters, IS-jägare, men de lär vara många gånger fler än de som anslutit sig till IS. Enligt osäkra uppgifter skulle handla om cirka 900 som slåss mot IS, vilket är mer fyra gånger så många som rest till IS.

Myndigheternas okunnighet visar på en ambivalens gentemot IS-jägarna, menar Nicole Grove, och ibland använder man sig av dem i den amerikanska underrättelseverksamheten.

Vad är det då som driver denna grupp? Det finns flera överlappande motiv, visar Nicole Grove. Hon har studerat hur IS-jägarna bygger och förstärker sin identitet på sociala medier – en slags radikalisering – och skapar sig sammanhang som ger både pengar och känslomässigt stöd.

– De beskriver en kamp mellan gott och ont när de lägger fram sin sak på nätet. De kan uttala att de tröttnat på att staten inte gör något för att stoppa IS och ”slakten på kristna” och därför tar de saken i egna händer. De speglar på det viset också vår tids entreprenörsideal och en stat som dragit sig tillbaka på många områden.

” Vad är det då som driver denna grupp? ”

Nätet erbjuder en uppsjö möjligheter för dem som vill åka iväg och slåss mot IS. Det finns ”Så här gör du”-sajter och crowd funding-plattformar för att finansiera resan.

– En hel del som gett sig iväg är krigsveteraner och framhåller det som en särskild merit. Och de som stödjer projekten kan skriva ”Jag måste skicka kakor till dig”, precis som amerikanska kvinnor alltid gjort till soldater som försvarar fosterlandet.

Plattformarna på nätet ger den som bidrar med pengar möjlighet att skräddarsy stödet, t.ex. genom att rikta det mot särskilda operationer, välja ut vilka vapen man vill finansiera och till och med utrusta ”sin” IS-jägare med kamera så att man kan följa kampen i realtid.

– Det blir nästan som att en avatar slåss mot IS på ditt uppdrag – och du kan vara där och se på…

Det är inte nytt att frivilliga drar ut i krig av ideologiska skäl, inte heller att proffs slåss mot betalning eller att unga män tar värvning av ren äventyrslust. Men Nicole Grove menar att många av de IS-jägare hon studerat inte enkelt kan sorteras in i de kategorierna. Deras främsta mål är inte pengar eller seger – de är ute efter att få använda våld. Det framkommer också i medieintervjuer med IS-jägare som återvänt. Under en humanitär och ideologisk täckmantel kan dessa ”våldsentreprenörer” genom olika nätplattformar finansiera sitt krigande och kringgå lagen.

Nicole Grove menar att det rör sig om ett helt nytt sätt att föra krig, som kan komma att konkurrera med den statliga krigs- och säkerhetsapparaten. Det handlar om ett strukturellt skifte där småskalig crowd funding kan bestämma om insatser som tidigare varit förbehållna statsmakten.

Det kan bli svårt för staten att hantera att vem helst kan identifiera en fiende och få råd att dra ut i krig, menar Nicole Grove. Myndigheternas låt gå-inställning till IS-jägarna blir ytterligare ett problem när modellen flyttas från främmande slagfält till hemmaplan i USA. I dag radikaliseras amerikaner på nätet med liknande retorik och berättelser. Rädslan för islamisk terrorism används för att legitimera och uppamma stöd för högerextrema miliser.

The Southern Poverty Law Center reported that there was a 37 percent increase of far-right, armed anti-government militias in the US between 2016 and 2014, which corresponds to a 20 percent rise in the number of reported hate crimes in the US in 2016.

– Detta pågår i stor skala just nu. Mellan 2014 och 2016 ökade antalet beväpnade extremhögermiliser med 37 procent i USA. Och förra året steg hatbrotten med tjugo procent, berättar Nicole Grove.

Även i Sverige ser man den här utvecklingen, fortsätter hon, och nämner invandringsfientliga grupper som exempelvis Soldiers of Odin. De använder samma typ av berättelser som IS-jägarna för att legitimera sin verksamhet.

– En vag och passiv hållning till sådana här grupper är potentiellt mycket farlig eftersom det blir oklart var gränsen går för självutnämnd maktutövning.

Hon tar som exempel en kanadensisk stad där Soldiers of Odin har en egen gren som säger sig slå vakt om den vita lokalbefolkningens säkerhet.

– Den lokala polisen sa i en intervju: ”Det finns inget jag kan göra mot dem, de går ju bara runt på gatorna.” Så förflyttas gränser.

Den nya tekniken för att dela information och resurser och mobilisera till handling har en räckvidd och effekter som vi ännu bara kan ana, menar Nicole Grove.

– Den teknik som födde ett sådant hopp under den arabiska våren kan användas på sätt som verkar i rakt motsatt riktning. Det minsta vi kan göra är att börja tänka mer kritiskt kring fenomenet.

Text: Britta Collberg

Nicole Grove forskar i statsvetenskap på University of Hawaii. Hon föreläser den 27 april klockan 15.15 i LUX aula. Föredraget är ett samarrangemang med Lund University Internet Institute (LUii).