Mobilen – ett bra vapen mot barnadödligheten
I Malawi dör mer än sex barn av hundra innan de fyllt fem år. Men med snabb diagnos och behandling av lunginflammation, malaria och diarré kan många överleva. Sven Carlsson och Bo Andersson på Ekonomihögskolan har i fyra års tid deltagit i ett EU-projekt som går ut på att låta lokala hälsoarbetare använda en app i mobiltelefonen för att kontrollera värden hos barnen för att lättare kunna besluta vad som ska göras.
– Det är en väldigt annorlunda miljö att bedriva ett forskningsprojekt i, säger Sven Carlsson, professor i informatik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Malawi kallas ofta ”The Warm Heart of Africa”. Det är ett fattigt jordbruksland som varit brittiskt protektorat, blev självständigt 1964, producerar mycket tobak men som i allt väsentligt saknar naturtillgångar.
– Men det är det absolut mest spännande forskningsprojektet jag gjort. Det har varit utmanande på ett helt annat sätt än någonting av det jag jobbat med tidigare.
Hjälp att besluta om att ta sig till sjukvårdsklinik
I ett land där torka och översvämningar slår hårt, där det finns väldigt få läkare och där merparten av befolkningen bor på landsbygden, är behovet stort av att veta: är läget så allvarligt att jag behöver ta mitt barn till en sjukvårdsklinik?
– Det är relativt enkla saker som mäts: till exempel barnets temperatur och andning, och så frågor om deras diarré om de har det. Baserat på det fattar man beslut om vad som ska göras – ska man sätta in medicin, vänta, eller skicka vidare till en klinik.
”Hela logistiken blir snabbare och lättare.”
Att söka ytterligare vård är inte helt oproblematiskt.
– Transport innebär att gå eller cykla. Vissa perioder på året är det nästintill omöjligt att ta sig fram till en klinik, säger Sven Carlsson.
Projektet, som bland annat involverar samarbetspartners från Imperial College i London, Mzuzu University och Luke International Norway på plats i Malawi, University College Cork på Irland och University of Washington i USA, fick EU-medel 2013 för ett fyra år långt projekt. Deltagarna har utbildat ett hundratal hälsoarbetare som satt upp egna, mycket enkla mottagningar dit människor är välkomna och där de har laddningsstationer för mobiltelefonerna, drivna av solceller.
Lönsamt att hoppa över det tidsödande papperssteget
I en studie som omfattade 7000 barn blev 3500 undersökta med hjälp av appen.
Hundra hälsoarbetare använde den specialutvecklade appen för mobiltelefon och ungefär lika många skötte sina undersökningar med hjälp av traditionella pappersformulär.
– Vissa av hälsoarbetarna hade aldrig använt mobiler förut, så då fick vi helt enkelt börja med att utbilda dem. Vi kunde se att kvaliteten på besluten blir bättre, och att det går snabbare och säkrare att undersöka ett barn med hjälp av appen. Till skillnad från ett pappersformulär, så tillåter inte appen att du hoppar över någon av frågorna.
Någonting som forskarna noterade var också att appen höjde statusen på hälsoarbetet – föräldrarna kände större tilltro när hälsoarbetarna använde teknik.
Genom att slippa det steg som det innebär att mata in data från pappersformulär, och därmed de högar av papper som ansamlas, kan man använda tiden mer effektivt och upptäcka utbrott av sjukdomar tidigare.
– Då kan man fokusera mer på att arbeta proaktivt och preventivt, se till så att det finns rätt medicin och utrustning på plats. Hela logistiken blir snabbare och lättare. Bara en sådan enkel sak som att slippa bära omkring på en massa pappersformulär! En viktig detalj när väldigt många av transporterna som hälsoarbetarna gör sker till fots.
Finns ingen liknande studie
Projektet har utvecklat och testat appen – och fokuserat på att bygga upp bra system för hur data samlas och aggregeras, så att man kan upptäcka utbrott av sjukdomar, säkra tillgång på medicin, ge information tillbaka ut till dem som jobbar och ge dem bättre koll på resultatet av vad de gör.
– Hälsoekonomiskt kan man undersöka kostnaderna för att utveckla appen och se till att man har tekniken – och jämföra med vad det skulle kosta att behålla papperssystemet. De beräkningarna får man göra utifrån ett samhälleligt perspektiv: att barnen inte bara överlever utan att de även får bättre hälsa som vuxna. Livskvaliteten för dem och deras familjer förbättras. Mig veterligen finns det ingen studie av det här slaget som är gjord tidigare.
Deltagarna har arbetat tätt tillsammans med hälsoministeriet i Malawi. Hälsoarbetarna har varit statligt avlönade, men projektet har betalat mobilerna och insamlandet av data.
– Ett inte helt trivialt moment – man kan få gå eller åka båt i flera timmar för att komma till en plats, och båten kanske bara går en gång i veckan.
Utmaningen är, som så ofta med den här typen av projekt, att få dem att leva vidare. Att bygga upp och systematisera från nivån ute i byarna, upp till staten. Projektets avrapportering sker i maj, och nu återstår att försöka se till så att de goda effekterna av projektet kan fortsätta. Sven Carlsson hyser gott hopp.
– Jag har inte varit i Malawi för sista gången.
Text: Evelina Lindén
Foton: Sven Carlsson
Sven Carlsson är professor på institutionen för informatik – och är en av talarna under symposiumet på Digitaliseringsveckan på Lunds universitet.
Fakta
-
Sven Carlsson
-
Tillsammans med kollegan Bo Andersson, också han från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, har han arbetat med EU-projektet ”Supporting LIFE – Low-cost Intervention For disEase control” i fyra års tid.
Dela den här artikeln:
