Det går inte längre att bortse från oreglerade och marginaliserade områden

På grund av den snabba urbaniseringen förväntas befolkningen i Indiens slumområden att uppgå till 104 miljoner vid slutet av året, cirka 10% av den förväntade totala befolkningen i landet. Slumområden är olämpliga för mänsklig bosättning eftersom de ofta växer fram i områden som är utsatta för översvämningar och jordskred. Dessutom kan trångboddheten och socioekonomiska problem som otillåtna elledningar medföra brandrisk och överhettning.

– Regeringstjänstemän och stadsplanerare i Indien har börjat inse att det inte längre går att bortse från slumproblemet, och att det krävs ökade resurser för att hantera frågan. Det är svårt att få människor att flytta när de väl har bosatt sig och slumoråden växer snabbt, säger Christine Wamsler som är professor vid Lund University Centre for Sustainability Studies, LUCSUS. Indiens regering har hanterat frågan genom att sätta upp en bostad för alla (”Housing for All”) som ett mål för 2022. Det gör att det finns en stor efterfrågan på arkitekter och stadsplanerare.

Christine Wamsler medverkar i det EU-finansierade projektet BInUCom (Building Inclusive Urban Communities) som är ett svar på detta behov. Målet för projektet är att förbereda framtidens arkitekter och stadsplanerare för att hantera de stora problem som finns i slumområden när det gäller hållbar planering, bostäder och fattigdomsbegränsning, samtidigt som hänsyn måste tas till miljöriskerna, samhällets behov och den ekonomiska ojämliketen.

En delaspekt av projektet är hur man ska komma förbi de sociala och kulturella barriärer som är kopplade till att arbeta i slumområden och att interagera med sluminvånare. Många av de framtida arkitekterna och stadsplanerarna kommer från medel- och överklassen och högre kaster och har aldrig besökt en slum eller fått insikt i invånarnas vardagsproblem. Det gör undervisningen och utbildningen till ett särskilt problem. Som ett led i BInUCom-projektet genomför därför lokala stadsplanerare och arkitekter fallstudier i olika slumområden och kontaktar lokalbefolkningen så att den kunskap som tas fram ska kunna användas för att utveckla kurs- och utbildningsplaner för högskoleutbildning.

– Vår metod är att uppmuntra till gemensamma lösningar som inbegriper såväl de yrkesverksamma som lokalbefolkningen. Vi ser det som grundläggande att studenterna utvecklar kunskap och förhållningssätt till planering som bygger på lokala förhållanden och nära dialog med slumbefolkningen, säger Christine Wamsler.

Arbetssättet kan ta sig många olika uttryck. Till exempel kan de yrkesverksamma och studenterna få förstahandskunskap om hur miljörisker som översvämningar, jordskred, hetta och bränder inverkar på invånarnas vardagsliv. De kan också sammanställa information om bosättningstrender och intervjua sluminvånare, för att kartlägga såväl behov som idéer om hur man ska kunna åstadkomma hållbarare lösningar.

Christine Wamsler tillägger att man också behandlar andra aspekter som är centrala för att förstå slumområden, t ex globala trender som klimatförändringar, hur makt växer fram och förstärks, samt orsakerna till och följderna av att risker är ojämlikt fördelade.

Ur den synvinkeln är ytterligare en central aspekt av projektet samarbete mellan yrkesverksamma för att åstadkomma kapacitetsutveckling och därigenom komplettera det vertikala politiska beslutsfattandet i Indien med ett horisontellt utbyte av goda exempel. BinUCom-projektet verkar för samarbete mellan fyra indiska och tre europeiska lärosäten. Uppgiften för LUCSUS och Christine Wamsler är att bidra med sakkunskap och erfarenhet av inkluderande katastrofförebyggande arbete och anpassning till klimatförändringar. I arbetet ingår utveckling av olika workshops, fallstudier och utbildning om frågorna.

Christine Wamsler menar att det är av avgörande betydelse att man skapar en insikt om att man måste ta ett helhetsgrepp på riskerna och deras yttersta orsaker. Det är nödvändigt att undersöka hur planeringsinsatser både kan orsaka en ökad risk och samtidigt bidra till att minska risken på ett hållbart sätt, säger hon.

– Vi undersöker gemensamt olika möjligheter för att begränsa orsakerna till och följderna av översvämningar, jordskred och värmeböljor. Men det är inte bara lokala åtgärder som diskuteras med de olika intressenterna. De undersöker också de befintliga metoderna för att åstadkomma riskbegränsning och klimatanpassning på institutionell nivå, t ex i de arbetssätt, verktyg och planeringsföreskrifter som förekommer i städernas institutioner och myndigheter.

Projektets övergripande mål är att stödja en utveckling mot mer inkluderande bostadsområden genom att ifrågasätta de gängse undervisningsmetoderna och hjälpa till med framtagandet av nya kurser och utbildningar som tar hänsyn till samhälleliga behov och komplexa problem, som allt fler katastrofer och klimatförändringar.

– För att vi ska nå dit är första steget att föra in oreglerade områden och inkluderande planeringsmetoder i de reglerade utbildningarna så att framtidens arkitekter och stadsplanerare förbereds bättre för att driva på och medverka till hållbara förändringar, säger hon.

Text: Noomi Egan

Binucomprojektets hemsida

http://www.lucsus.lu.se/research/urban-governance/building-inclusive-urban-communities