Ett rättviseperspektiv på energi

Medan flera av världens länder påbörjat en övergång från användning av fossila bränslen till mer hållbara förnybara energikällor har en grupp forskare på Pufendorfinstitutet börjat undersöka rättviseaspekterna av olika energisystem och omställningar.

Gruppen – som samlar forskare från områden som teknik, juridik, hållbarhetsvetenskap, kulturgeografi, miljö- och energisystem, humanekologi och miljöekonomi – arbetar inom ett tema de kallar Energirättvisa (Energy Justice). Syftet med temat är att undersöka sambanden mellan energisystem, tillgång och rättvisa.

Vasna Ramasar som är samordnare för temat säger att området hittills varit relativt outforskat.

– Vi har märkt att det fortfarande finns ett stort glapp mellan studier av energisystem och omställningar å ena sidan och rättvisefrågor å den andra.

För närvarande undersöker gruppen hur energisystem och energiomställningar påverkar samhället i stort från ett rättviseperspektiv. Enligt Vasna Ramasar finns det många exempel på negativa effekter av energi från fossila bränslen, från förorening i lokalsamhällen till globala klimatförändringar. Ett lokalt exempel är hur kol, som används för 80% av elproduktionen i Sydafrika, leder till svåra hälsoproblem, som t ex i Mpumalangaregionen som anses vara en av världens mest luftförorenade platser. Oljeproduktion har också haft stor inverkan på lokalsamhällen, som föroreningarna i Nigerdeltat i Nigeria och utvinningen av olja ur tjärsand i Alberta i Kanada som resulterat i långvariga samhälleliga och miljömässiga skador i lokalområdet samt krav på miljörättvisa från lokalbefolkningen.

”Vem har tillgång, vad kostar energi och vem beslutar om prisnivåer och subventioner?”

Utvinningen och användningen av energi genom olika fossila bränslen påverkar inte bara hälsan och den lokala miljön utan leder även till inverkan på den globala miljön genom klimatförändringar, eftersom koldioxidutsläpp är den vanligaste växthusgasen.

– Det finns ett inslag av social rättvisa i genomförandet av dessa omfattande projekt eftersom de länder som för närvarande och eventuellt mest är drabbade av klimatförändringar inte är de som släpper ut mest växthusgaser, i synnerhet inte från ett historiskt perspektiv, säger hon.

Under arbetets gång har gruppen även stött på ett antal exempel på hur energiöverföring påverkar samhället i stort. Ett aktuellt exempel är oljeledningen Dakota Access Pipeline som möter motstånd från indiangrupper vars hälsa och livsuppehälle kan påverkas av oljeledningen.

– Energirättvisa handlar dock inte bara om produktion, överföring och användning, utan också i hög grad om tillgång. Vem har tillgång, vad kostar energi och vem beslutar om prisnivåer och subventioner? Näringslivet har ofta lägre elkostnader än privathushåll och statliga subventioner går fortfarande till producenterna av fossila bränslen, säger Vasna Ramasar.

Miljövänliga och hållbara energilösningar kan också vara problematiska ur ett rättviseperspektiv, varnar hon, även om de är bättre för miljön. Det beror på att det sällan är okontroversiellt att genomföra energiprojekt, inte ens hållbara sådana. De tydliggör frågor om fördelningen av energiresurser samt av kostnader och nytta, mellan stad och landsbygd, nord och syd, rik och fattig och mellan olika generationer. De tydliggör spänningar mellan miljömässiga, samhälleliga och ekonomiska frågor, samt ställer frågor om vem som har mest inflytande över beslutsfattandet och hur politiken och ekonomin driver på vårt nuvarande energiberoende.

Vasna Ramasar observerar att vindkraftverk i norra Sverige har haft en negativ inverkan på samernas rennäring eftersom kraftverken står på betesmarken. Anett Sasvari berättade för gruppen vid ett besök på Pufendorfinstitutet att samerna bara i liten utsträckning var delaktiga i processen som ledde fram till vindkraftverken. Andra exempel handlar om odlingen av grödor till biobränsle i länder som Tanzania, där lokalbefolkningen berövats mark och uppehälle av stora investeringsföretag och haft mycket litet inflytande över beslutsprocessen eller åtnjutit fördelarna.

– Många av problemen med energisystemen för fossila bränslen kommer att bestå i produktionen av förnybar energi om vi inte uttryckligen tar hänsyn till rättviseaspekterna av våra val och våra system, säger hon.

På ett övergripande plan vill gruppen belysa energiområdets komplexitet – och dess sammanflätning med frågor om makt, ojämlikhet och förändringsobenägen politik. Enligt Vasna Ramasar finns det inga enkla energilösningar, så det är viktigt att inte beskriva omställningen till hållbara energisystem på enbart ett positivt sätt.

Eftersom det saknas enkla lösningar hävdar forskargruppen att man måste ta hänsyn inte bara till vilket energisystem som behövs, utan även till vem som driver på omställningen, vilka som får sina röster hörda i beslutsfattandet och vilkas intressen som gagnas av projekten och politiken.

– Innan vi lyckas bryta upp några av de mäktigaste intressegemenskaperna kommer vi inte att uppleva en energiomställning som är rättvis. Varje omställning måste därför svara på följande rättvisefrågor: Energi för vem, när, var, för vilket ändamål och till vilket pris?

Text: Noomi Egan