Fåglar avslöjar klimatpåverkan

Kan vi redan idag se effekter av ett varmare klimat? Genom att studera förändringen i förekomst av olika växter och djur kan vi få signaler om vad som händer i vår miljö.

I boken Tyst vår skrev Rachel Carson om sina farhågor att fågelsången skulle tystna när fåglarna inte längre fann tillräckligt med föda på grund av insektsmedlen inom jordbruket. Det var startskottet till att kontinuerligt följa förändringar inom olika djurgrupper – så att vi hinner reagera innan de är helt försvunna.

Fåglar har visat sig vara en utmärkt grupp att studera för att upptäcka olika förändringar i miljön, exempelvis klimatförändringar. Det finns många arter i många olika miljöer, de är lätta att räkna och fåglar är något som vi alla kan relatera till.

– Det svenska fågelsamhället reagerar som helhet väldigt tydligt på klimatförändringar – signalerna är klockrena, säger fågelforskare Åke Lindström.

Åke Lindström och hans kollegor studerar hur de årliga förändringarna i fåglars förekomst i Sverige samvarierar med andra faktorer som exempelvis temperatur. Som grund till dessa studier ligger resultaten från Svensk Fågeltaxering, vilken Åke Lindström ansvarar för på uppdrag av Naturvårdsverket. Inom fågeltaxeringen deltar nästan 600 frivilliga fågelskådare som räknar fåglar runt om i landet. Dessa inventeringar återkommer årligen, sommar som vinter, på hundratals platser runt om i Sverige och har gjort så i över 40 år.

– Vår huvuduppgift inom svensk fågeltaxering är att producera populationstrender hos drygt 200 av våra 250 fågelarter, det vill säga, ökar eller minskar de enskilda arterna i antal, berättar Åke Lindström. Sedan några år tillbaka lägger vi även mer tid på att gå djupare in på analyser.

”De svenska fågelsamhällena har blivit ”varmare” de senaste 40 åren.”

För att analysera huruvida fågelsamhället har påverkats av de senaste årtiondenas temperaturökning utgår Åke Lindström från något som kallas Species Temperature Index (STI). STI är områdesvisa temperaturvärden som tagits fram för var fågelart inom Europa. Så kallade ”varma” fågelarter är sådana som häckar i varma områden och ”kalla” arter häckar i kalla områden. Dessa värden kan i sin tur användas för att räkna fram ett lokalt fågelsamhälles medeltemperatur (Community Temperature Index, CTI).

Blir då fågelsamhällenas medeltemperaturer på olika platser i Sverige varmare eller kallare med tiden, och hur relaterar detta till klimatförändringar?

– Vi gör 800 – 900 fågelinventeringar var sommar och på samma platser i Sverige. På så sätt kan vi följa hur de häckande fågelsamhällenas medeltemperaturer förändras på olika platser över tid. Det är dessa beräkningar som tydligt visar att de svenska fågelsamhällena har blivit ”varmare” de senaste 40 åren. Dessutom stämmer denna förändring i CTI överens med förändringen i temperatur. Vi ser att i de regioner där temperaturen ökat mest, det vill säga i norra Sverige, där har även CTI ökat mest.

Fågelinventeringar görs även vintertid. Analyser utifrån dessa räkningar och de olika arternas STI (baserat på övervintringsområde) visar samma mönster som på sommaren. Där vintertemperaturen ökat har även de ”varma” arterna ökat.

Idag kan forskarna inte med säkerhet peka ut vilka enskilda arter som är vinnare eller förlorare som följd av ökande temperaturer. Men Åke Lindström ser att det går dåligt för fjällets fåglar.

– Det skulle kunna vara en effekt av klimatet. På lång sikt borde det i så fall vara fjällfåglarna som är de stora förlorarna – som riskerar att minska kraftigt i antal. Det finns ju inte några kallare platser längre norrut än Spetsbergen att flytta till!

Åke Lindström ser även tre arter som har ökat mycket på somrarna – gransångare, svarthätta och steglits – och han tror att det kan vara en effekt av ökade sommartemperatur. Men forskarna kan inte säga säkert vad det är som gör att dessa fågelarter ökar i antal.

– Vi vet inte om de får ut fler ungar per kull eller om det är en ökad överlevnad mellan år, eller både och. Det skulle också kunna vara individer som flyttar sig uppåt i landet.

Förändringen i det totala fågelsamhällets CTI visar alltså att klimatförändringar påverkar djurlivet i Sverige redan idag. Liknande förändringar tycks ske i andra områden och för andra arter. Detta innebär att förekomst, antal och utbredning av andra djur och växter troligtvis också påverkas av klimatet.  Och när hela ekosystem rubbas är det svårt att överblicka följderna.

– Det vi vet om naturen är att den alltid är i förändring, vi kan aldrig få tillbaka det som varit, men vi kanske kan påverka hur det kommer att se ut i framtiden, säger Åke Lindström. Vi börjar få ett hum om vilka arter som är känsliga och vilka som kanske är mindre känsliga. Det gör att om man vill försöka göra något så kan man rikta in resurserna där det mest behövs – eller där det kanske är mest sannolikt att det kan göra någon nytta.

Text Pia Romare

Fakta

Community Temperature Index (CTI)

För var fågelart har det inom Europa tagits fram områdesvisa temperaturvärden (Species Temperature Index, STI) för häckningsplatser (sommartemperatur) respektive övervintringsplatser (vintertemperatur). De som exempelvis bara häckar i Spanien får ett relativt högt sommarmedelvärde (så kallade ”varma” arter) medan de som bara häckar i norra Sverige får ett lågt värde (”kalla” arter).

För var fågelart som häckar i Sverige finns det alltså ett sommarmedelvärde och för var art som övervintrar finns det ett vintermedelvärde. Med hjälp av alla arters medelvärden kan man vid en fågelinventering räkna ut en gemensam medeltemperatur för de fåglar som man räknat den dagen. Detta blir ett mått på fågelsamhällets medeltemperatur (Community Temperature Index, CTI) vid just det tillfället.

Om man sedan upprepar fågelinventeringarna år efter år, på samma plats och vid samma tidpunkt, kan man se hur CTI förändras med tiden och man kan jämföra detta med hur temperaturen ändrats.

Andra faktorer påverkar mer

Det finns andra faktorer som påverkar antalet fåglar mer än klimatet, exempelvis jord- och skogsbruket.

Det går ganska bra för skogens fåglar där flera arter ökar i antal. I en studie där Åke Lindström deltagit visar forskarna att den sannolikaste förklaringen till ökningen är en kombination av ökad skogsareal och en förbättrad struktur i skogen, exempelvis mer död ved och mer lövskogsinslag, samt ökande temperaturer.

Det är främst jordbrukslandskapets fåglar som minskat i antal i Sverige. Det kan bero på flera faktorer som att jordbruksarealen minskat med 20 procent de senaste 50 åren, att landskapet är mer enahanda, att förekomsten av småbiotoper för boplatser och födosök minskat samt att bönderna gödslar mer och har gått över från vårsådd till höstsådd.

Tyst vår

Rachel Carsons bok Tyst vår (Silent Spring, 1962) var väckarklockan som förlöste västvärldens miljöengagemang. Titeln anspelar på att fågelsången försvinner – ett tecken på att alltfler djur dog av den allt ökande användningen av miljögifter (speciellt DDT) inom jordbruket.