Humanistiskt perspektiv – viktigt för miljöarbetet

– Dagens miljöfrågor t.ex. klimatförändring, biologisk mångfald men också globala hälsofrågor kräver inte bara tekniska lösningar utan även och kanske främst sociala och politiska förändringar, säger Adam Brenthel – forskare på Avdelningen för konsthistoria och visuella studier och koordinator för forskningsnoden EcoCultures på Lunds universitet.

EcoCultures, eller Environmental Humanities som noden snart byter namn till, är ett tvärvetenskapligt projekt som är tänkt att stärka kulturvetenskaplig forskning och skapa ämnesöverskridande samarbeten som kan belysa miljöfrågor ur ett humanistiskt perspektiv – något som Adam Brenthel anser är viktigt för att åstadkomma förändring och underlätta omställningen till ett hållbart samhälle.

Naturvetenskap och de tekniska vetenskaperna är kanske det man mest förknippar med miljöfrågor och hållbarhetsarbete. Men för att föra utvecklingen framåt krävs ett brett grepp där humanister är en värdefull resurs.

– På många av de akuta hoten vi ställs inför idag, så finns det redan många förslag till tekniska lösningar och även i många fall den politiska viljan att göra någonting åt problemen, berättar Adam Brenthel. Men trots detta så går förändringen långsamt och lösningarna implementeras inte effektivt.

Hur allmänheten tar till sig forskningsrön och nya kunskaper – eller rättare sagt hur de inte gör det – är en bidragande orsak till att det går trögt.

”Det är svårt för enskilda individer att se hur dennes agerande har betydelse och man upplever sin egen insats som en droppe i havet.”

Att förstå och förklara hur människor resonerar och agerar och varför de beter sig som de gör inför pågående klimatförändringar och nödvändiga beteendeförändringar men också hur man tänker om andra miljöfrågor, är ett bra exempel på vad humaniora kan bidra med i miljö- och hållbarhetsarbetet, menar Adam Brenthel.

– Som humanist kan man se och analysera de stora linjerna i hur mening skapas och värderingar skiftar i samhället, fortsätter han.

Adam Brenthels forskning handlar idag om hur samhället hanterar det alltmer påtagliga hotet om utbredd antibiotikaresistens i vad han kallar den ”postantibiotiska eran” och vad följderna blir om vi inte upptäcker ny antibiotika i takt med att allt fler preparat blir verkningslösa.

Hur detta växande problem kommuniceras till allmänheten och hur detta, enligt Adam Brenthel, bör förbättras för att inte bli kontraproduktivt, är ännu ett exempel på vikten av ett humanistiskt perspektiv i forskningskommunikation.

– Frågan har kommit att beskrivas som ett globalt problem. Därmed kommer antibiotikaresistens alltmer att likna andra miljöproblem i vår samtida värld där allt är sammankopplat och orsakssamband är så komplexa att de blir för svåra att förstå, säger Adam Brenthel.

Som med många andra stora, världsomspännande problem, menar han, blir det då svårt för enskilda individer att se hur dennes agerande har någon betydelse för utvecklingen i stort och man upplever sin egen insats som en droppe i havet; ”Varför ska jag avstå från antibiotika, när det inte gör någon större skillnad”.

Regeringen tog i den senaste forskningspropositionen upp frågan om samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och resten av samhället och vikten av att detta förstärks och förnyas för att Sverige även i framtiden ska kunna vara ett framstående forsknings- och innovationsland.

Adam Brenthel hoppas på att humaniora ska finna nya former för samspel med omgivande samhället och därmed bidra till politiska och sociala förändringar och innovationer som kan stödja övergången till ett mer hållbart samhälle.

– För humanioras del så bör inte samverkan med omgivande samhälle reduceras till att en intresserad allmänhet får ta del av de senaste forskningsresultaten genom böcker och föredrag. För att verkligen samverka krävs ett mycket mer dynamiskt och öppet samspel än det vi har idag, menar han.

Text: Catrin Jakobsson

Vill du veta mer? Då är du välkommen till http://www.hallbarhet.lu.se/hallbarhetsvecka/hallbarhetsfestival