Digitala lösningar för minskat matsvinn

Matsvinn är en stor utmaning för samhället. Bara i Sverige kastar vi 1,2 miljoner ton mat varje år, och det mesta av svinnet sker helt i onödan. Vad kan vi göra för att minska det? Vilken roll spelar förpackningen och kan digitaliseringen bidra till ett minskat matsvinn?

Förpackningens främsta uppgift är att skydda och bevara maten och i stort sett alla livsmedel som når konsumenter. Skyddet från en förpackning innebär att maten håller längre – och kan leda till ett minskat matsvinn.

− Förpackningen är ett viktigt hjälpmedel för att motverka matsvinn, men vi måste identifiera de matprodukter där det miljömässigt lönar sig att använda mer förpackningar och de produkter där det inte gör det, säger Katrin Molina-Besch.

Hon är doktorand i Förpackningslogistik vid Designvetenskaper, Lunds universitet och studerar hur kraven på matförpackningar måste balanseras mot andra miljökrav så att den totala miljöpåverkan blir så liten som möjligt.

− Det är en stor utmaning att minska miljöpåverkan från en matförpackning när vi samtidigt tar hänsyn till andra faktorer så som minskat matsvinn samt minskad miljöpåverkan från förpackningsmaterialet och transporter i livsmedelskedjan. Företag måste se till alla aspekter samtidigt så att den totala miljöpåverkan minimeras, säger Katrin Molina-Besch och uppmuntrar till mer samverkan mellan forskningen och livsmedelsbranschen.

− Forskningen har en viktig roll för att utveckla enkla metoder och ramverk som kan stötta beslutsfattare när de tar beslut om matförpackningar.

Minskat matsvinn med intelligenta returlådor
Livsmedel transporteras ofta långa sträckor och med flera stopp längs vägen. Ompaketeringar och omlastningar sker innan produkterna når slutstationen. Ibland inträffar oväntade händelser under transporten, som exempelvis att varornas temperatur förändras på något sätt.

− Vi kan minska matsvinnet genom att få mer information om hur maten hanteras i kedjan. Idag förutsätts ofta att om något avvikande sker under transporten så måste man kasta maten, men många gånger slänger man utan att det egentligen behövs, säger Fredrik Nilsson, professor i Förpackningslogistik och en av drivkrafterna bakom ett forskningsprojekt vars syfte är att minska matsvinnet med digitala metoder.

Med digitala sensorer i varans transportförpackning − så kallade intelligenta returlådor − skickas information om varornas status till alla aktörer i kedjan. Om något avviker under varornas resa, larmar sensorerna hela kedjan från producent till slutleverantör. Eftersom aktörerna får snabb information om avvikelser, ges de också möjlighet att vidta de åtgärder som behövs för att slippa kasta maten.

− Med intelligenta returlådor får vi en synlig och öppen försörjningskedja som kan leda till ett minskat matsvinn och därmed minskat koldioxidutsläpp. Ett minskat matsvinn innebär inte bara en mindre belastning på miljön, utan också samhällsbesparingar – en minskning med 20 % kan innebära besparingar på upp till 15 miljarder kronor, säger Fredrik Nilsson.

Datummärkningen kan utvecklas
Digitala sensorer i returlådorna är en av möjligheterna för att minska matsvinnet, ett annat är att utveckla hållbarhetsmärkningen. Många konsumenter slänger livsmedel av god kvalitet i samband med att bäst-före-datumet passerats, ibland även innan. I de flesta fall är hållbarheten på livsmedel längre än det tryckta bäst-före-datumet och maten behöver ofta inte kastas för att datumet passerat.

− Det tryckta bäst-före-datumet har många fördelar, men det är också en av de största anledningarna till matsvinn, säger Malin Göransson, doktorand i Förpackningslogistik.

Hon arbetar med digitala lösningar för ett mer dynamiskt hållbarhetsdatum. Den dynamiska teknologin innebär att information om en produkts temperatur och förväntad bakterietillväxt sparas digitalt i en molnfunktion.

− Med hjälp av mikrobiologiska beräkningsmodeller kan ett dynamiskt hållbarhetsdatum tas fram som ger en bättre bild av varans egentliga hållbarhet.

Malin Göransson tror att digitaliseringen kommer spela en stor roll i framtidens livsmedelsbransch där konsumenter ställer allt högre krav på produkterna och informationen som följer med dem − så som varans spårbarhet, om den är närodlad eller om den är ekologisk.

− Metoder för att minska matsvinnet och skapa resurseffektiva livsmedelsförpackningar kommer bli väldigt viktiga när vi försöker röra oss mot en cirkulär ekonomi, säger Malin Göransson och får medhåll av Katrin Molina-Besch.

− Det ska bli väldigt intressant att se hur trenden mot en cirkulär ekonomi kan påverka förpackningsbranschen i längden. Kommer alla matförpackningar i framtiden vara bionedbrytbara eller blir matförpackningar som går att återanvända vanligare igen?

Text: Jessika Sellergren