Vem läser en årsredovisning?

Det åligger alla aktiebolag att producera en årsredovisning. Men vad händer med årsredovisningen efter det att den har publicerats? Vem läser den och varför? Och vem riktar sig årsredovisningen till? Vem är den egentligen skriven för, och hur är den grafiskt utformad? Forskningstemat The Annual Report utforskar många frågor under sin tid på Pufendorfinstitutet.

– Vid första anblicken kan vårt val av forskningsområde tyckas märkligt, berättar Henrik Rahm, docent vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet, och koordinator för temat. ­– Men vi anser att årsredovisningar är högintressanta – utifrån en rad olika aspekter.

Temagruppen undersöker årsredovisningens kommunikativa kvalitéer, dess produktion, dess avsändare och dess mottagare. Syftet med årsredovisningen är också viktigt – vad vill dokumentet uppnå? Gruppens arbete har omfattat litteraturstudier, workshops och seminarier för att gräva djupare i ämnet.

I nuläget saknas forskning om årsredovisningen i sin helhet. Det som finns handlar ofta om de finansiella delarna. Men enligt Henrik Rahm är den beskrivande delen av dokumentet minst lika viktig.

– Under vårt arbete har det blivit mer och mer tydligt att en årsredovisning inte ska ses som en objektiv bild av ett företags prestation. Vi kan se olika språkliga glidningar och om-skrivelser av hur företaget presenteras. Det visar på hur kommunikativ en årsredovisning faktiskt är.

Enligt gruppen är detta viktigt att lyfta eftersom många människor tar för givet att det som står i en årsredovisning är saklig fakta, och på grund av att årsredovisningen ofta används för att locka till sig potentiella investerare och nya medarbetare. Den används också i PR-sammanhang och i internkommunikation.

– Vad många inte vet är att revisorn som granskar årsredovisningen egentligen bara granskar siffrorna, inte det språkliga innehållet.

Gruppen har också undersökt årsredovisningens produktionskedja. En observation de har gjort är att det idag finns en bransch för att formgiva, trycka och skriva årsredovisningar samt att dokumenten mer och mer har kommit att likna magasin eller coffee table-publikationer, där text, bild och formgivning samspelar för att kommunicera ett budskap till mottagarna.

Enligt Henrik Rahm väcker den här utvecklingen frågor kring arbetstid och kostnader vad gäller produktionen av årsredovisningar.

– Det är intressant att det idag verkar ta mycket tid i och kostnader i anspråk för att producera dessa dokument. Speciellt i ljuset av att vi faktiskt inte vet så mycket om vem som läser årsredovisningarna – eller om de ens läses. Det finns ingen empiri eller statistik på detta.

Dessa frågor blir extra viktiga vad gäller de årsredovisningar som myndigheter eller regeringen tar fram eftersom det är skattebetalarna som står för notan menar Henrik Rahm.

– Just därför vill vi sätta strålkastarljuset på hur kommunikativa dessa dokument är, och att det faktiskt tar mycket arbetstid och kostnader i anspråk att producera dem.

Genom att temaarbetet hoppas gruppen skapa en större medvetenhet kring årsredovisningar, och sätta igång både en akademisk och en samhällelig diskussion om innehåll och produktion av dokumenten.

Text: Noomi Egan