Svårt att släppa obehagliga minnen?

”Kom bara ihåg att om tankarna börjar vandra i väg så ska du varsamt påminna dig om att fortsätta fokusera på andningen”. Rösten i min mindfulnessapp får mig att rycka till lite när jag sitter på en stol med ögonen slutna, djupt försjunken i meditation. Efter mer än en månads övning tror jag att jag har lättare för att ”släppa” negativa tankar och känslor. Men kan man verkligen påverka hjärnans arbete enbart genom mindfulness – vad säger forskningen?

Den här våren genomförde jag mindfulnessmeditationer 30 dagar i sträck som frivillig i en undersökning vid Lunds universitet under ledning av Ulrich Kirk från Institut for Psykologi vid Syddansk Universitet i Odense. Ungefär 60 personer deltog, varav hälften skulle tillämpa mindfulness och den andra hälften utgöra kontrollgrupp.

Undersökningen avslutades med att samtliga deltagare fick genomföra tester under två dagar. Testerna ägde rum på Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet där vi fick titta på geometriska former i olika färger på datorskärmar. I laboratoriet hade jag två elektroder på ett finger som mätte min hudkonduktans och en elektrod som emellanåt gav mig negativa stimuli i form av elstötar. De skulle vara obehagliga men inte riktigt svåra. Jag försökte fokusera på min andning samtidigt som jag tittade på skärmen.

”Att kunna svara på frågan hur man glömmer obehagliga minnen är relevant för att hjälpa patienter med posttraumatiskt stressyndrom.”

Efter att andra dagens tester var avslutade förstod jag fortfarande inte syftet med undersökningen så jag bad Ulrich Kirk förklara:

– Undersökningen avser att granska effekterna av det som kallas aversiv förstärkning. När du kom hit den första dagen fick du se några former på datorn. Några kopplades ihop med en elstöt och en rädsla för dem utvecklades i ditt nervsystem. Det kallas för inlärning av en rädslorespons. I det verkliga livet sker det när något i omgivningen signalerar fara och det autonoma nervsystemet börjar skicka ut rädslosignaler.

– Vi lärde upp dig i detta genom att visa en lila cylinder och en ljusblå cylinder – nära i färg, men ändå tillräckligt olika för att kunna skiljas åt. I ditt fall signalerade den ljusblå cylindern fara och kopplades ibland ihop med en elstöt under det första passet den första dagen, medan den lila cylindern var säker. Det andra passet var en utplåningsfas, dvs du fick inga elstötar och du stimulerades att uppleva det som tidigare var obehagligt som säkert.

– I dag, den andra testdagen, prövade vi ”spontan återhämtning”. Ditt minne av den första testdagen har konsoliderats under nattens sömn och vi tror att din hjärna fortfarande bestämmer vad stimulit vill ”säga” till dig. I början kommer den ljusblåa formen fortfarande att signalera fara och du kommer att reagera fysiologiskt, medan den andra formen är säker, men efter ett tag kommer du att inse att du inte kommer att få några elstötar och den fysiologiska reaktionen kommer att klinga av. Till slut kommer du att förstå att ett stimulus som tidigare var obehagligt nu är säkert.

Enligt Ulrich Kirk innebär mindfulness att skapa ett avstånd till känslomässiga erfarenheter av stimuli som skapar rädsla, oro eller andra negativa känslor. Med andra ord, att inte identifiera sig själv så mycket med sina känslor. En definition av att ha en depression eller ångeststörning är att man identifierar sig själv med känslan. När man tillämpar mindfulness tänker man i stället ”det är så här min kropp tar emot den här känslan” och det får känslan att mattas av.

– Det vi undersöker här är om mindfulness, i den här kraftfulla betingningssituationen, gör det lättare för dig att skapa ett avstånd till rädslan vi skapat i dig. Det är viktigt att kunna urskilja en tidigare rädsloreaktion som nu kan ha förändrats till något annat. I verkligheten är omgivningen ständigt föränderlig och kan bli något annat från en stund till en annan. Genom mindfulness kan du släppa känslan och då är du öppen för det som finns i det innevarande ögonblicket och kan ta emot ny kunskap.

Resultaten av den här och andra undersökningar kan användas för att hjälpa människor som har svårt att stänga av sina rädsloreaktioner, exempelvis människor som lider av ångest, depression eller tvångssyndrom. Att kunna svara på frågan hur man glömmer obehagliga minnen är också mycket relevant för att hjälpa patienter med posttraumatiskt stressyndrom.

Enligt Ulrich Kirk har flera undersökningar visat att man kan träna specifika delar av hjärnan genom mindfulness och därmed anpassa sitt handlande. Han och andra forskare kan till och med mäta och ”se” förändringarna i hjärnaktivitet genom magnetisk resonanstomografi (MRI).

När jag lämnar det sista passet och Humanistlaboratoriet skickar Ulrich Kirk med mig följande hoppingivande meddelande:

– Den här formen av beteendeträning gör faktiskt skillnad!

Nu återstår att se om det finns en skillnad mellan min grupp och kontrollgruppen i hur snabbt rädsloreaktionen utplånas. Kommer gruppen som tillämpade mindfulness att snabbare glömma att den ljusblåa cylindern brukade signalera fara?

Text: Pia Romare

Ulrich Kirk är Docent vid Institut for Psykologi, Syddansk Universitet, Odense ukirk@health.sdu.dk www.sdu.dk/ansat/ukirk

Fakta

Humanistlaboratoriet och medarbetare

Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet erbjuder forskare fri tillgång till avancerade instrument och tillhörande metodologisk kompetens för att mäta mänskligt beteende, expertis kring datahantering, samt forskningsförberedande utbildning och användarstöd i en tvärdisciplinär och internationell miljö. Läs mer på humanistlaboratoriets hemsida (på engelska).

Medarbetare i studien är bland andra Per Davidson vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, och Johan Mårtensson vid Humanistlaboratoriet.

Andra medarbetare är Daniela Schiller från Icahn School of Medicine at Mount Sinai i New York samt Elizabeth Phelps och Joseph Ledoux vid New York University.

Hudkonduktans

Hudkonduktans, även kallad galvanisk hudrespons (GSR) är snabba variationer i hudens elektriska ledningsförmåga som anger effekten av ett känslomässigt stimulus på autonoma aktiviteter. (http://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon)

Vid Humanistlaboratoriet finns the BioPack System som man kan använda för att mäta GSR.

Aversiv förstärkning