Även korpar planerar sin vardag

Vetskapen om hjärnan är ännu idag förbluffande full av frågetecken. Det är fortfarande inte helt klart hur minne och många funktioner hos hjärnan är uppbyggt, varken hos människor och djur. Hjärnan och dess förmågor har bland annat studerats hos kråkfåglar. En fågelgrupp som historiskt haft en framträdande roll och ansetts vara smarta fåglar, och med facit i hand med all rätt, de har mycket avancerade förmågor.

Mathias Osvath docent i kognitiv zoologi vid filosofiska institutionen, Lunds universitet, har i sin forskning studerat både kråkfåglar och människoapor. Han har gång på gång i sina studier visat hur korpar har avancerade inlärningsprocesser, avancerade sociala beteenden, och kan använda verktyg och planera.

Kråkfåglar generellt har visat sig vara så pass begåvade att de jämförs med människoaporna. Kråkfåglar har exempelvis visat att de har komplexa sociala förmågor. Det är förmågor som kan vara självkontroll, et utvecklat minne och planering. Begåvningar i klass med människoapornas. Just att det har ett gott minne och kan planera tyder bland annat flera tidigare studier av deras mathamstring på.

Att det blev just korp, berättar Mathias Osvath, medan han visar runt på sin gård beror mycket på att de är lättare att jobba med än de flesta andra kråkfåglar. Mathias Osvath och hans medarbetare har byggt tre anpassade stora voljärer för korparna och det är just i dessa många av studierna utförs.

– Korparna verkar trivas, de fick redan under sitt andra levnadsår en kull med ungar. Något som man knappt ens ser i naturen för så pass unga fåglar.

I sin senaste studie som publicerats i tidskriften Science har Mathias Osvaths forskargrupp visat att korpen har en välutvecklad planeringsförmåga och självkontroll.

– De planerar när de ska använda verktygen som de erbjuds för att komma åt maten och de kan även planera för att byta saker med människor, berättar Mattias Osvath när vi sitter gömda i en liten bod alldeles intill en av voljärerna.

Mathias Osvath docent i kognitiv zoologi Foto: Peter Frodin

I studien fick korparna lösa uppgifter som de inte ägnar sig åt i det vilda och alltså saknar anpassningar för: verktygsanvändning och byteshandel med människor.

Korparna erbjöds olika föremål, bland dessa var det ett verktyg och en polett. Verktyget öppnade en apparat med belöning först senare och på en annan plats. Poletten kunde de byta med en människa mot en belöning, som även den var på en annan plats och i framtiden. Tiden från valet av föremål tills de kunde använda det varierades. De var alltså tvungna att lagra verktyget, i allt från 15 minuter upp till 17 timmar.

Korparna var påtagligt bättre än människoapor i bytesuppgifterna och löste verktygsuppgifterna lika bra som människoapor, trots att de senare är verktygsanvändare, berättar Mathias Osvath

Kan man verkligen mäta intelligens?

– Vi mäter och talar i allmänhet inte om intelligens, vi studerar kognition. Kognition kan vara mer eller mindre komplex och även flexibel lite beroende på i vilket sammanhang man studerar den, säger Mathias Osvath.

Hjärnor ser inte lika ut mellan organismer, de beter sig inte helt likvärdigt och kan ha helt olika fysiologi men det behöver inte innebära att den ena saknar en funktion eller förmåga. Det finns till exempel inte ett självändamål med att ha en stor och kraftfull hjärna, eftersom det kräver ett konstant tillskott av energi. Ju större och kraftfullare hjärna, desto mer energi krävs för att underhålla den.

Att fåglar har avancerade förmågor och en välutvecklad hjärna har tidigare forskning visat. I en nyligen publicerad studie [1], har forskarna lyckats fastställa tätheter och antal neuroner i hjärnorna på en rad olika organismer, berättar Mathias.

– Man har här räknat antalet neuroner och satt det i relation till storleken på hjärnan. Sångfåglar (en mycket stor grupp fåglar) och papegojor hade i denna jämförelse bland de högsta tätheterna på neuron, (de har en hög täthet och relativt sett stor hjärna) av alla. Faktum är att kråkfåglar har en dubbelt så hög täthet jämfört med människan, människans hjärna är dock så stor att antal neuron vida överskrider en fågels.

Att enbart mäta hjärnans storlek är alltså inte korrekt då man ska kartlägga kognitiva förmågor. Antalet neuroner är av minst lika stor vikt. En korp har exempelvis 15 gånger fler neuroner än en hund.

I ett nytt större projekt, ”Dinosaur cognition” vill Mathias Osvath och hans forskargrupp försöka förstå basen för den kognitiva evolutionen hos fåglarna.

Namnet på forskningsprojektet kommer sig av att fåglar rätt och slätt är nutida levande dinosaurier, De primitivaste idag levande varelserna som är släkt med fåglar och övriga dinosaurier är just krokodiler. Kan man studera och jämföra de primitivare fåglarna (exempelvis strutsar, tinamoer, emuer) med olika arter av krokodiler så hoppas forskarna kunna ge en bild av hur kognitionen utvecklats över tiden .  Kanske får vi veta hur kognitionen såg ut och fungerade hos en del dinosaurier som levde på jorden för många miljoner år sedan.

Text: Peter Frodin

Bild: Peter Frodin

[1] Olkowicz S, Kocourek M, Lucan RK, Portes M, Fitch WT, Herculano-Houzel S, Nemec P: Birds have primate-like numbers of neurons in the telencephalon. Proc Natl Acad Sci U S A 2016, 113:7255-7260.